Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna fortsätter växa. Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i hela landet, visar också på en stor ökning över tid. Rikssnittet för den sammanlagda taxan har ökat med hela 29,8 procent på sju år. De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp har ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnadsutvecklingen på 6 procent. Ur ett sjuårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
– Tyvärr finns det risk en stor risk för att stigande elpriser kommer driva upp kostnaderna ytterligare, eftersom de andra nyttorna också är beroende av el för sin verksamhet. Hur mycket kostnaderna kommer öka framöver varierar beroende på hur energiintensiva verksamheterna är. Och bolag som producerar kraftvärme kommer själva ha möjlighet att sälja producerad el till högre pris, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Det är inte bara i år som priserna ökar mycket, de senaste sju åren har de sammanlagda taxekostnaderna ökat ungefär dubbelt så mycket som KPI. Utöver elen så är det VA och avfall som står för stora kostnadsökningar.
– De signaler vi nu får från vissa leverantörer tyder på att detta kommer att se än värre ut framöver. Det är viktigt att komma ihåg att detta är nödvändiga tjänster i ett modernt samhälle och konsumenternas betalningsförmåga är begränsad, säger Mari-Louise Persson.
Allra mest, drygt 2 874 kronor i månaden, betalar boende i Mörbylånga. I Luleå, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 718 kronor. Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.
