Södra stambanan mellan Malmö och Lund byggs ut från två till fyra spår. Att återanvända material är en viktig del i Fyrspårets hållbarhetsarbete. 80 procent av det tillfälliga spåret och 40 procent att de gamla spåren ska återanvändas. Till och med grus och makadam återanvänds med hjälp av en sorteringsmaskin.
– Maskinen siktar fram fyra olika storlekar på makadamen som tvättas och sorteras för att sedan göra nytta ute i projektet, säger Rebecka Häggström, byggplatsuppföljare inom miljö på Trafikverket.
Sorteringsverken kommer att stå på tre platser längs sträckan: söder om E6, vid Lommavägen och mellan Jakriborg och Vragerupsvägen. Just nu sorterar vi 10 100 ton grus och makadam vid Lommavägen i Hjärup.
– Materialet hämtas från de gamla spåren. Där finns det totalt runt 30 400 kubikmeter osorterat järnvägsmakadam, vilket motsvarar ungefär 53 300 ton, säger Rebecka.
Här har klockorna stannat, men sorteringsmaskinerna jobbar på. Materialet hämtas från de gamla spåren, från Sockerbruket i Arlöv upp till söder om väg 108. Den totala mängden makadam är ungefär 53 300 ton. Foto: Trafikverket.
Maskinerna sorterar ut makadam på 0-4, 4-16, 16-32 och 32-64 millimeter för att kunna återanvända så mycket som möjligt i spåret. Den största fraktionen återanvänds som järnvägsmakadam i spårområdet. Nästa fraktion kallas bangårdsmakadam och återanvänds inom bangården, som underlag eller som fyllning i ledningsschakt. Den ännu mindre fraktionen kallas finmaterial och kan återanvändas som fyllning runt dränering eller som kabelgrus.
– Den fraktionen provtas och utvärderas innan användning då den kan vara förorenad. Även den allra minsta fraktionen provtas och körs för det mesta bort till en mottagningsanläggning. Det är nämligen i finmaterialet de flesta föroreningarna sitter, så som bekämpningsmedel, säger Rebecka.
Vi vill återanvända delar av de gamla och tillfälliga spåren för att uppfylla miljömålen ”Hushållning med miljöresurser” och ”Giftfri miljö”.
– Projektet tittade på vilka delar av anläggningen som var lämpliga att återanvända, och identifierade den gamla makadamen som en resurs, förklarar Rebecka.
Hushållningsprincipen har gett upphov till det interna projektmålet där vi ska återanvända delar av de gamla anläggningarna.
– Även det gamla spåret ska återanvändas upp till 40 procent, ett mål som vi ser ut att kunna överträffa i dagsläget, säger Petter Olson, hållbarhetskoordinator för Fyrspåret.
Fyrspåret är ett stort projekt och vi vill vara i framkant när det gäller hållbarhetsfokus inom vår bransch.
– Vi tittar hela tiden på ännu fler möjligheter till klimatbesparingar och eftersträvar att minimera materialanvändningen genom att återanvända material inom och utanför projektet, säger Petter.
Projektet har som mål att 80 procent av det tillfälliga spåret ska återanvändas i detta eller i andra projekt. Både räls, betongslipers, transformatorkiosker och baliser har hittat nya ägare i andra järnvägsprojekt tack vare en engagerad projektorganisation.
– Från det gamla spåret kommer vi återanvända ca 26 000 betongslipers. Klimatbesparingen motsvarar ungefär att köra 200 varv runt jorden med en bensinbil, förklarar Petter. Även rälsen ska återanvändas och här är möjligheten till besparing ännu högre.
