Suezkanalen förbinder Medelhavet med Indiska oceanen och alla hamnar i exempelvis Indien, Kina, Korea och Japan. Tankfartyg med olja från Mellanöstern går också genom kanalen.
Om den är stängd, får fartygen tuffa hela den långa vägen runt Afrika i stället. Det tar cirka en vecka för containerfartyg, om rutten är planerad så från början.
Ligger du redan uppe vid Suez och väntar tar det längre tid, påpekar Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik och transportekonomi.
Som en storm
Om stoppet begränsas till några dagar, blir följderna inte så stora.
Det är som när fartygen får ta en omväg på grund av en storm, till exempel, säger Woxenius.
En del av tiden kan köras i kapp, om det kniper. Restiden brukar beräknas enligt en marschfart som ligger en bit under fartygets högsta hastighet. Förbrukningen av bränsle ökar markant om man kör i toppfart.
Omkring två tredjedelar av det som fraktas på containerfartyg genom Suezkanalen är komponenter till industrin, och liknande. Om fartyg stoppas uppstår det snart brister på monteringsfabriker någonstans.
Ont om containrar
Dyra komponenter, som halvledare, går ofta med flyg. Men även lite enklare delar måste ju finnas med, till exempel om man bygger bilar.
Vid ett längre stopp i Suez, med frakter runt Afrika i stället, störs också planerade transportkedjor. När varken fartyg eller tomma containrar finns på plats i tid blir det snudd på kaos i hamnarna.
Efterfrågan på containerfrakter är dessutom väldigt hög just nu.
Man har kanske på vissa håll överskattat effekterna av pandemin och varit försiktig med att beställa hem saker. Nu har man sett att fabrikerna ändå kan köras, säger Johan Woxenius.
Grillar och utemöbler
Bland konsumentprodukter som kan komma att beröras nämner han säsongsvaror inför sommaren, som utemöbler och grillar från Asien.
Men hur svårt kan det vara att få loss ett fartyg som fastnat i kanalen?
Ett fartyg på 200 000 ton som kört fast i sand är inte lätt att fixa. Man kan behöva muddra, eller lasta av fartyget med pontonkranar, säger Johan Woxenius.