I takt med att kärnkraften och fossila energikällor fasas ut, och allt mer energi från förnybara källor fasas in, ändras kraven på det svenska kraftnätet. Dels kommer en allt större andel av elen vid oförutsägbara tidpunkter, dels kommer den från nya geografiska platser.
Det är främst vindkraft som står för tillskottet av förnybar energi. Vindparker byggs över hela landet, men den stora majoriteten kommer att finnas i den norra halvan av Sverige. Det innebär att transmissionsnätet, stommen i kraftnätet, som redan transporterar el från de norrländska vattenkraftverken i princip kommer att behöva fördubbla sin kapacitet.
– Även distributionsnäten – nästa steg i kraftnätskedjan på vägen mot konsument – kommer att behöva moderniseras och anpassas till ny teknik och ändrade förutsättningar, berättar Johan Jalvemo, sektionschef på Transmission & Distribution på Norconsult. Det kommer till exempel att införas betydligt fler lösningar för energilagring, i form av bland annat batterilager eller pumpkraftverk, fortsätter han.
Energilager kommer att fylla flera funktioner, till exempel för att jämna ut den oförutsägbara produktionen från förnybar energi över dygnet. Ett annat tänkbart användningsområde för energilager är vid laddstationer för elfordon, som kräver hög effekt under relativt korta perioder.
- Det pågår också en modernisering av elmätare, som kommer att kunna kommunicera direkt med elcentralerna, säger Johan Jalvemo. Det är en förutsättning för smarta nätlösningar och nya betalningsmodeller, avslutar han.
• En allt större andel av energiproduktionen kommer från förnybara källor, framför allt från vindkraftverk men även från solpaneler.
• Energilager kommer att få allt större betydelse. Dessa kan till exempel användas för att jämna ut energiproduktionen över dygnet – eller till och med året. Ett energilager i anslutning till en laddstation kan laddas på låg effekt och när elen är billig, men skjuta ut hög effekt vid behov.
• Transformatorstationer kommer att kunna kommunicera direkt med elmätare och med varandra, vilket är en förutsättning för smartare utnyttjande av kraftnäten. Det öppnar också för andra betalmodeller med till exempel spotpriser.