Nu släpper Timbro rapporten "Infrastrukturpolitik på fel spår" av Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. Rapporten riktar kritik mot regeringens nya infrastrukturplan på flera punkter. Totalt sett är den samhällsekonomiska nyttan av infrastruktursatsningarna lägre än de pengar som investeras. Det saknas också i princip helt en analys av hur till exempel självkörande bilar och pandemin påverkar hur man bör se på framtidens infrastruktur. Hon konstaterar också att det är stark övervikt för järnvägssatsningar, trots att järnvägen utgör en liten del av transporterna
Sammanfattning av rapporten:
- Under de kommande tolv åren ska 800 miljarder kronor satsas på infrastruktur. Vilka åtgärder som genomförs har en avgörande betydelse för samhällets nytta för pengarna. Det finns emellertid inget underlag som visar att nytta för pengarna har haft någon betydelse alls för valet av investeringar i gällande åtgärdsplan 2018–2029 och planen går i sin helhet med ett samhällsekonomiskt underskott.
- Nio av tio persontransporter och hälften av godstransporterna går på väg. Ändå föreslås 85 procent av nyinvesteringarna gå till järnvägen.
- Det svenska transportsystemet är väl utbyggt och bebyggelsen är anpassad till det. Nya vägar och järnvägar ger därför bara ett marginellt tillskott till den stora mängden befintlig infrastruktur, och bebyggelsen är sällan anpassad för snabba färdmedelsbyten. Därför påverkas inte resandet särskilt mycket av infrastruktursatsningar, så det är i regel ett ineffektivt sätt att minska utsläpp.
- Regeringen och Trafikverket har inte på ett allsidigt sätt analyserat hur trender som automatisering, elektrifiering och ökande kostnader för att subventionera kollektivtrafik påverkar nyttan av olika inriktningar och infrastrukturåtgärder på 30–60 års sikt.
