Krigsmateriel exporterades till ett värde av drygt 18 miljarder kronor, enligt ISP. Det motsvarar en ökning med 18 procent jämfört med 2022 (cirka 15 miljarder kronor).
Det gäller främst markstridssystem, som nästan säljer sig självt och inte kräver någon politisk främjarinsats, säger Carl Johan Wieslander.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget och den fortsatta upprustningen i världen gör att svensk försvarsindustri kan väntas få omfattande beställningar under lång tid framöver, enligt Wieslander.
Och efterfrågan kommer att öka i takt med att Sverige blir fullvärdig Natomedlem, bedömer han.
Merparten till EU
USA och Brasilien tillhör liksom föregående år de största mottagarländerna av svensk vapenexport. USA mottog bland annat markstridssystem, marina artillerisystem och bandgående fordon.
Leveranserna till Brasilien bestod främst av stridsflygsystemet Jas Gripen.
Merparten av exporten gick till mottagare inom EU och till andra samarbetsländer. Drygt 80 procent av exporten gick till 39 länder som enligt regeringen utgör samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.
Utöver den så kallade etablerade samarbetskretsen var Pakistan och Indien betydande mottagarländer, sett till exportvärdet.
Turkiet i fokus
Under 2023 beviljades också 21 stycken exportlicenser för statliga donationer till Ukraina.
Fyra exportlicenser gällande teknikförsäljning till Turkiet beviljades till ett sammanlagt värde av drygt 5 miljoner kronor. Den faktiska exporten uppgick till ett värde av drygt 4 miljoner kronor.
Svenska Freds riktar kritik mot svensk vapenexport till Turkiet.
"Den återupptagna vapenexporten till Turkiet visar tydligt att Sverige värdesätter ett Natomedlemskap högre än respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och folkrätt", säger Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds, i ett pressmeddelande.