Den tyska energibranschen står inför nya utmaningar efter att Robert Habeck, Tysklands ekonomiminister, tvingats överge planerna för en ny kraftverkslag. Lagen, som skulle främja byggandet av vätgasberedda gaskraftverk, ansågs vara en viktig del av omställningen till förnybar energi. Nu står branschen orolig inför framtiden. Samtidigt rasar Sverige och Norge mot Tysklands energipolitik: "En fullständigt hemsk situation"
På grund av en "dunkelflaute", ett tyskt begrepp för en period utan sol och vind, tvingas Tyskland importera el från Skandinavien – vilket driver upp priserna i Sverige och Norge. Länderna riktar nu skarp kritik mot den tyska energipolitiken.
Kaotiskt
Den planerade kraftverkslagen, som hade förhandlats fram med EU-kommissionen, skulle enligt ekonomiministeriet ha säkerställt tillförlitlig elförsörjning genom att möjliggöra upphandling av gaskraftverk och vätgaskraftverk redan 2025. Lagen stoppades dock på grund av bristande stöd i förbundsdagen. Den konservativa oppositionen satte stopp för förslaget och uttryckte sitt motstånd mot en snabb utbyggnad av dessa kraftverk.
Viktigt lagförslag mötte motstånd
– Förslaget låg färdigt på bordet och syftade till att stärka försörjningstryggheten, men det saknades nödvändiga politiska majoriteter för att genomföra det, meddelade en talesperson från ekonomiministeriet.
Brådskande behov av styrbara kraftverk
Den tyska energibranschen uttrycker nu stark oro över vad beslutet innebär för landets energiförsörjning. Kerstin Andreae, ordförande för förbundet för energi- och vattennäringar (BDEW), varnar för att utbyggnaden av styrbara kraftverk är avgörande för Tysklands energiframtid.
– Dessa kraftverk behövs för att komplettera de förnybara energikällorna och säkerställa att elnätet förblir stabilt. Det handlar om att hantera variationerna i produktionen från vind- och solenergi, säger Andreae och påpekar att frågan bör bli en prioritet för nästa regering.
Industriförbundet BDI är också kritiskt till att lagförslaget lagts på is. Holger Lösch, vice generaldirektör för förbundet, understryker att Tyskland behöver cirka 50 gaskraftverk som kan använda vätgas för att upprätthålla försörjningstryggheten fram till 2030.
– Företagen har påbörjat sin omställning mot klimatneutralitet, men utan ett klart regelverk och statligt stöd blir det svårt att bära de miljardinvesteringar som krävs, säger Lösch.
Lösch betonar att utan en tydlig plan riskerar Tysklands energipolitik att hamna på efterkälken. Kraftverken är inte bara nödvändiga för att trygga elförsörjningen, utan också för att möta landets klimatmål.
Nästa steg för energipolitiken
Den tyska energipolitiken befinner sig nu i ett kritiskt läge. Förnybara energikällor som vind och sol har visserligen expanderat snabbt, men utan styrbara kraftverk riskerar elnätet att bli instabilt. Branschen hoppas att en ny regering snabbt ska ta tag i frågan och inkludera utbyggnaden av kraftverk på sin 100-dagarsagenda.
– Den här frågan är både akut och avgörande för Tysklands energiframtid, avslutar Andreae.
Tyskland har visserligen gjort stora framsteg inom förnybar energi. Enligt den tyska miljömyndigheten låg andelen grön el i den totala elförbrukningen 2024 på rekordhöga 54 %. Men de senaste dunkelperioderna har blottat svagheterna i systemet. Kallt och molnigt väder har bromsat både vind- och solkraft, vilket lett till kraftigt stigande elpriser. Under torsdagskvällen den 12 december nådde grossistpriset enligt den tyska nätmyndigheten Bundesnetzagentur hela 936 euro per megawattimme.
Effekterna når Skandinavien
Den dramatiska prishöjningen har också påverkat Sverige och Norge, som Tyskland är beroende av för elimport. I södra delarna av dessa länder har elutbudet minskat, vilket i sin tur har lett till kraftigt ökade priser. Situationen har lett till frustration i både Sverige och Norge, där den tyska energipolitiken nu kritiseras hårt.
Källa: Merkur