Regeringen satsar stort på Inlandsbanan och tillsätter pengar för att utreda möjligheten att elektrifiera Inlandsbanan med hjälp av vätgas. Utredningen är prioriterad, vilket innebär att beslut kan fattas under följande planeringsomgång. Det är på tiden att vätgas flyttar fram positionerna som komplement till laddbar transport, tycker Peter Enå, utvecklingschef på Inlandsbanan.
– Norden ligger tio år efter resten av Europa, säger Peter Enå
Idag drivs Inlandsbanan på diesel, något som inte kommer att vara försvarbart efter upprustningen som kommer att öka kapaciteten.
– Vi har två vägar att gå, antingen måste vi bygga upp kontaktledningar längs hela banan, eller välja ett hållbart bränsle. Då är vätgas det bränsle som har bäst förutsättningar för att elektrifiera banan.
Peter Enå och hans kolleger för samtal med regioner och kommuner längs hela Inlandsbanan sträckning om var det skulle kunna finnas förutsättningar för att producera konkurrenskraftig vätgas för att tanka loken. Tekniken som omvandlar vätgas till elenergi finns redan på marknaden, det enda som behövs är just att bygga ut infrastrukturen.
Det som kan göra vätgas till en grönt bränslealternativ är att den tillverkas med hjälp av förnybara energikällor, och det finns det gott om i våra trakter. Dessutom bestäms priset på vätgas av priset på den el som framställer gasen, vilket gör att Jämtland och Härjedalen, som ligger i elområde 2, ytterligare lämpar sig för vätgasproduktion.
En tredje faktor som talar för produktion av vätgas i regionen är väg E45. Transportsektorns omställning till fossilfritt skulle innebära att fler kan dra nytta av byggandet av exempelvis kombinationsstationer där det går att ladda, men även att tanka biogas och vätgas.
I dagsläget finns utöver tankstationer i södra Sverige en tankstation för vätgas i Trondheim, en i Sandviken och en i Umeå. Vätgas Sverige, som bevakar och driver frågor kring vätgas åt sina medlemmar varav Inlandsbanan är en, informerar om ett projekt som ska etablera över 50 tankstationer för vätgas i Sverige innan slutet av 2024. Men ingen av dem är i dagsläget planerade till Härjedalen eller Jämtland.
– Jag skulle vilja se att vår region var med i den utvecklingen. Det är ett väldigt fokus på laddinfrastruktur, men nätet är inte utbyggt för att klara av både industri och transport. Vi har räknat på miljövinsten med att konvertera en framtida upprustad inlandsbana till vätgas och har kommit fram till att vi skulle spara in en procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
