Våtmarker spelar en stor roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Deras positiva egenskaper försvinner vid utdikning, något som skett i stor skala under flera århundraden. Regeringen höjer nu anslaget för att restaurera dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år från och med 2023.
Utdikning har genomförts under de senaste århundradena för att vinna ny mark för jord- och skogsbruket. Detta har bidragit på ett positivt sätt till produktionen, men på senare tid har man uppmärksammat att dikade våtmarker släpper ut växthusgaser som påverkar klimatet negativt.
– Genom att återväta de torrlagda våtmarkerna gör vi en mångdubbel miljönytta, eftersom återvätningen är bra både för klimatet, vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Många våtmarker binder kol i marken i form av torv, men kolet övergår i bland annat koldioxid när våtmarkerna dikas ut. När våtmarkerna restaureras och återfår nödvändigt vatten minskar utsläppen. Våtmarkerna har även andra egenskaper som kan återfås vid en restaurering. De bidrar till att minska övergödning, förbättra vattenhushållning, ta hand om vatten efter skyfall och gynnar den biologiska mångfalden.
Tidigare satsningar av denna typ har genomförts genom den lokala naturvårdssatsningen Lona, genom insatser från länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Detta har gett goda resultat, men om de ska ge mätbar effekt behövs en långsiktig satsning av den typen regeringen nu gör. Våtmarkernas ekosystemtjänster för klimatet, vattnen och den biologiska mångfalden har stor betydelse för flera miljökvalitetsmål och för Sveriges åtaganden i internationella miljökonventioner och Agenda 2030.
