Ørsted har lanserat nya riktlinjer för att säkerställa att politiska havsvindambitioner förverkligas i en värld där fler och fler havsvindprojekt går med förlust
Efter det senaste Nordsjötoppmötet kvarstår en fråga. Varifrån ska all vindenergi som deltagarna just kommit överens om komma?
Det danska företaget Ørsted tror sig ha hittat ett svar på den frågan. Företaget har precis presenterat sin vision för hur ambitionerna kan förverkligas i sin senaste vitbok. Eller som Ørsteds vd Mads Nipper kallar den: En kokbok.
För även om de höga politiska havsbaserade vindambitionerna ser bra ut på pappret, utgör de också en verklig utmaning, förklarar Nipper och pekar på nuvarande industrikapacitet att installera cirka 7 GW årligen. Plötsligt åligger det branschen för att producera 20GW årligen på några år.
"Man uppmanar branschen att förbinda sig till massiva investeringar som för närvarande genererar betydande förluster. Det är en strukturell utmaning", säger Nipper till Energy Watch, innan han tillägger att stigande räntor har orsakat en fördubbling av kapitalkostnaderna, vilket gör flera projekt "oinvesterbara".
"Och den största skadan vi kan göra oss själva är att fortsätta investera i förlustbringande projekt”.
Han menar att en sådan hållning kan få folk att tro att Ørsted är ett girigt företag, som bara har åtagit sig att maximera vinsten, men insisterar på att en sådan syn är ”långt från sanningen”.
"På Ørsted är vi djupt engagerade i att bana väg mot acceptabel avkastning som fortfarande kommer att locka stora investeringar och där vi är dedikerade till att samla all vår kraft på att skapa en skalbar försörjningskedja och en regulatorisk miljö för att stödja den", säger han .
Och det är här Ørsted-kokboken kommer in i bilden.
Generellt sett innehåller kokboken recepten för tre individuella rätter, och det handlar mer eller mindre om att följa recepten noga och se till att rätt ingredienser finns med i mixen, förklarade Nipper på den årliga WindEurope-konferensen i Köpenhamn.
För honom är det uttalade målet att installera 130 GW havsvind i Nordsjön fram till 2030 förrätten, vilket innebär att kokboken fokuserar på huvudrätten – vilket i praktiken betyder allt som kommer härnäst.
"Vi fokuserar på tre centrala punkter, och ett tillägg, och anledningen till att välja just de punkterna är deras grundläggande betydelse för offshore-skalbarhet och det faktum att det faktiskt är möjligt att agera på dem", säger Nipper och tillägger:
”Om någon utbrast ’vi behöver 100 miljarder euro i subventioner just nu, annars kommer det att sätta ett stopp för byggandet’, ja, då skulle det inte precis vara särskilt konstruktivt, men det är faktiskt möjligt att gå vidare utifrån de saker vi tar med oss till bordet”
Första receptet
Den första rätten som Nipper skulle vilja att europeiska beslutsfattare tar itu med handlar om volymer.
Som ett exempel pekar chefen på den kommande danska 6GW-upphandlingen – som kan uppgå till 9GW. Under de kommande två åren lovar Tyskland handla upp 19 GW havsvind.
”Och varför är detta av avgörande betydelse, kan du fråga dig. Det är viktigt av den enkla anledningen att den som är tar på sig att installera vindkraftsparkerna till havs sedan kan sända alla investeringssignaler ner i leverantörskedjan, säger Nipper och tillägger:
"Vi kan gå till ägare av tunga fartyg och till turbintillverkare och säga "vi vet att det här ska komma." Och sedan kan de fatta slutgiltiga investeringsbeslut."
Det möjliggör ökad förutsägbarhet och investeringssäkerhet, hävdar Nipper och tillägger att även om det kan låta enkelt, så har det inte varit vanligt fram till nu.
Recept nummer två
Den andra rätten handlar om den parallella utvecklingen av efterfrågestyrda projekt. Vilket i Danmark blivit synonymt med öppna dörr-projekt. Detta för att säkerställa att branschen har "kreativiteten att driva projekt parallellt med centraliserade anbud."
”Och varför är det en fördel? Av den uppenbara anledningen att det kommer att öka takten och ge ökad investeringssäkerhet”, säger Nipper.
Recept nummer tre
Den sista rätten har att göra med elnät och infrastruktur. Mads Nipper börjar med att säga att han faktiskt aldrig har hört någon klaga på överinvesteringar i elnätet.
”Faktum kvarstår att vi aldrig en enda gång har överinvesterat i elnätet”, säger Nipper och menar att det också handlar om att etablera tillräcklig vätgasinfrastruktur och hänvisar till rörledningsavtal mellan Norge och Tyskland samt mellan Danmark och Tyskland. Dessa rörledningar kommer att utgöra vätgasens ryggrad.
"Vi måste ha koll på vår vision och säkerställa ett regelverk som stimulerar och förser systemoperatörer med de ekonomiska medlen för att fatta dessa beslut nu", säger Nipper.
