Sverige behöver investera 945 miljarder i elnäten till 2045. Det slås fast i en nyligen publicerad rapport som Sweco genomfört på uppdrag av Elllevio. Rapporten analyserar det framtida behovet av nätinvesteringar gällande transmissions-, region- och lokalnät till 2045. Rapportens högnivåscenario visar att elanvändningen kommer att öka från 140 TWh till 340 TWh. För det krävs investeringar på 945 miljarder kronor i elnätet.
Den historiskt massiva satsningen har två orsaker. Dels omställningen av industrin till fossilfri produktion, dels att stora delar av nätinfrastrukturen nått sin tekniska livslängd. Swecos bedömning är att den totala investeringen i elinfrastruktur kommer att kosta 2 053 miljarder kronor. Det är den största satsningen på elinfrastruktur som någonsin gjorts i Sverige.
Sweco presenterar två scenarier. I det snabba elektrifieringsscenariot ökar elanvändningen, inklusive med 110 TWh från 2023 till 2030 och ytterligare 89 TWh till 2045. I det låga elektrifieringsscenariot ökar elanvändningen 2045 till 272 TWh.
Utvecklingen drivs framför allt av industrin, där den förväntade ökningen i elanvändning huvudsakligen beror på produktion av vätgas och elektrobränslen, nya datacenter och till viss del elektrifiering av transportsektorn. Transportsektorn står för en mycket liten del av den totala elanvändningen. Elanvändning i transportsektorn uppgår i nuläget till 2–3 TWh och består nästan uteslutande av bantrafik. Om större delen av transportsektorn elektrifieras kan Sveriges elanvändning på sikt komma att öka till 15–21 TWh.
För att klara effektbehoven måste elproduktionen utvecklas snabbt. I rapporten presenteras hur olika källor till kraftproduktion kan bidra till den ökande efterfrågan. Dagens kärnkraftreaktorer kan producera el till cirka år 2040, då de når en livslängd på runt 60 år och därefter behövs större investeringar för att livstidsförlänga dem med ytterligare 15 till 20 år.
Vindkraft, och då främst landbaserad, förväntas öka mest eftersom det är idag det billigaste kraftslaget att bygga ut med volym. Kostnadsutvecklingen för landbaserad vindkraft har varit sjunkande de senaste 15 åren.
Solkraft utgör idag endast en marginell del av elproduktionen i Sverige men utbyggnaden går extremt fort. Under de senaste fem åren har den installerade kapaciteten nätansluten solkraft snabbt ökat till långt till över 2000 MWh och i Energimyndighetens prognos väntas den svenska solkraftsproduktionen växa till 3 TWh 2024.
Återstår att se hur detta gigantiska infrastrukturprojekt ska finansieras. Staten och regionerna kommer naturligtvis att bidra. Men det finns också röster för att möjliggöra för externa investerare att gå in med kapital så som sker i många EU-länder. Att finansiera projekt som detta kräver sannolikt nytänkande. ”Jag är helt övertygad om att Sverige måste hitta andra lösningar, där vi tillåter privat kapital att komma in med finansiering av infrastrukturen”, säger Investors, tillika Svenskt Näringslivs, ordförande Jacob Wallenberg i en uppmärksammad intervju i Dagens Industri.
Källa: Sweco
