Priserna för producenter och importörer sjönk i januari med 2,3 procent jämfört med januari i fjol, enligt Statistiska centralbyrån. I december var minskningen 7,7 procent i årstakt.
Att kronan stärktes i slutet av förra året hjälper till att pressa priserna lite extra. Det har bidragit till att ta tillbaka en del av de prisökningar som kom efter att kronan försvagades, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.
"Det här ger stöd"
Enligt honom lovar det gott för inflationsutvecklingen.
Producentpriserna brukar leda och ligga lite före i tid jämfört med konsumentpriserna. Det här ger stöd åt att KPI-priserna saktar in och att den processen fortsätter.
Samtidigt har företagens planer för prishöjningar fallit till den lägsta nivån sedan mars 2021, enligt Konjunkturinstitutets barometer. Det är ett trendbrott efter att planerna varit oförändrade ett tag.
Tittar man på andelen företag i till exempel detaljhandeln som säger att de planerar att höja priserna är man tillbaka på det historiska snittet. Det ger ytterligare stöd för att priserna i KPI kommer att fortsätta sakta in, säger Olle Holmgren.
Vad innebär detta för Riksbanken framöver?
De välkomnar säkert de här siffrorna. Men det viktigaste blir vad som händer med de faktiska KPI-priserna.
"Positiva signaler"
Riksbanken ger sitt nästa besked om styrräntan i slutet av mars. Analytiker och marknaden tror på en första sänkning i maj eller juni, med 0,25 procentenheter till 3,75.
Vilka pusselbitar behöver falla på plats?
Viktigast är att Riksbanken känner sig säkra på att inflationen är på väg tillbaka mot målet. Resan är alltid skakig. Det kom väldigt bra siffror under hösten. Sedan har det i december och januari varit okej, men legat lite högre än Riksbankens prognos, säger Olle Holmgren.
Det är positiva signaler, men det gäller att det levererar i faktisk KPI.