Allmänna arvsfonden delar varje år ut stora summor till projekt som riktar sig till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.
Men kontrollen av dem som söker bidragen är otillräcklig anser Riksrevisionen, som nu föreslår att fonden ska läggas ner.
Enligt Riksrevisionen, som fått hjälp av Säpo och polisen, har det förekommit att projekt som fått pengar från arvsfonden kan kopplas till bland annat organiserad brottslighet.
"Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån genuina idéer och behov", säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Välkomnar granskningen
I stället för dagens arvsfond vill Riksrevisionen se ett annat, mer robust system för att hantera arv efter avlidna personer som saknar arvingar och inte skrivit testamente.
Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör för Kammarkollegiet som förvaltar arvsfonden, är förvånad över Riksrevisionens slutsatser.
Till att börja med välkomnar vi granskningen. Men vi noterar också att man har gjort slagningar i olika register som vi inte har laglig rätt att göra, säger hon.
Det är självklart inte okej om det finns kopplingar till företrädare med olika kriminella uppsåt i de här projekten. Det vill vi förstås gå till botten med och vi har begärt ut de underlagen från Riksrevisionen.
"Mer robust"
Allmänna arvsfonden, som får in pengar från dödsbon där det saknas arvingar eller testamente, hade 2022 ett marknadsvärde på 12,3 miljarder.
Samma år var fondens intäkter drygt 1,1 miljarder kronor, medan bara 780 miljoner delades ut. Enligt Anne Vadasz Nilsson handlar skillnaden dels om bra förvaltning av pengarna, dels om att söktrycket under och efter pandemin har varit relativt lågt.
Att det inte skulle vara någon konkurrens om medlen ställer jag mig lite frågande till. 75 procent av dem som söker får avslag, så där är jag lite förvånad över Riksrevisionens slutsatser, säger hon.