Sverige är nu en del av Nato. Det civila beredskapsarbetet inom Nato fokuserar på att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, exempelvis tillgång till el. Svenska kraftnät har en central roll i detta arbete och ansvarar för Sveriges elstamnät, vilket blir särskilt viktigt vid kriser eller väpnade angrepp.
Sveriges inträde i Nato markerar den mest omfattande förändringen av svensk försvars- och säkerhetspolitik på över 200 år. Svenska kraftnät kommer att ha en betydande funktion i att säkerställa detta medlemskap.
Natomedlemskapet stärker säkerheten och stabiliteten i Sveriges närområde och Europa. Det leder också till en ökad harmonisering av Sveriges civila beredskapsplanering med de övriga medlemsländernas.
Sedan juni 2023 har Svenska kraftnät en specifik Nato-funktion som koordinerar frågor kopplade till Nato och ser till att uppfylla regeringens och Natos förväntningar. Det innebär att nationella resiliensmål utvecklas och att utvärderingen av den civila förmågan sker i nära samarbete med Nato.
Energi betraktas som en kritisk samhällsfunktion inom Nato's civila beredskapsarbete. Målet är att stärka samhällets motståndskraft och förmåga att hantera och återhämta sig från olika kriser, inklusive hybridattacker, störningar i kritisk infrastruktur, naturkatastrofer och väpnade angrepp.
Vid större kriser kan Nato samordna stöd mellan medlemsländer och partnerländer. Sverige kan dra nytta av och erbjuda stöd genom denna krisberedskapsmekanism. Svenska kraftnät kan till exempel bistå med utrustning om det behövs.
Nato visar intresse för Sveriges arbete inom totalförsvaret, och Svenska kraftnät deltar aktivt genom att ha en civil expert i Natos planeringsgrupp för energifrågor. Denna expert kan rådfrågas inför övningar, i planering och genomförande av åtgärder samt erbjuda rådgivning till medlemsländer på begäran, och representerar därvidlag nationen snarare än sin arbetsgivare.
Källa: Svenska kraftnät