För Siemens, den globala industrijätten med huvudkontor i München, har den kinesiska marknaden länge varit avgörande. Men nu står Siemens och andra europeiska företag inför allt större konkurrens från inhemska kinesiska företag som inte bara dominerar sin egen hemmamarknad, utan även siktar på att expandera till Europa.
Under de senaste månaderna har ett strategidokument cirkulerat inom EU:s politiska kretsar, där Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken, har belyst utmaningarna för EU:s konkurrenskraft – särskilt gentemot Kina. Tidigare var det standard för europeiska företag som investerade i Kina att dela med sig av sitt tekniska kunnande till kinesiska partners. Men detta har vänt. Kina exporterar nu stora mängder produkter till EU, bland annat bilar, solpaneler och vindkraftverk, utan att behöva dela sin teknologi med europeiska företag.
– Kina erbjuder den billigaste och mest effektiva vägen för att nå våra klimatmål, säger Draghi till affärstidningen Merkur.
Kina och Siemens – en långvarig relation
Förutom Volkswagen är Siemens ett annat tungt namn inom den tyska industrin som har blivit starkt beroende av Kina. Företaget är världsledande inom områden som industriell automation, digitalisering, decentraliserade energisystem och transportlösningar. Men trots sin starka position fick Siemens nyligen se sig förbisett vid ett stort kontrakt för vindkraftverk i den tyska parken Waterkant, där en kinesisk tillverkare fick förtroendet att leverera. Denna händelse belyser en oroande trend där kinesiska företag, med hjälp av statliga subventioner, kan erbjuda priser som är mycket lägre än vad europeiska företag kan matcha.
– Inom vindkraftsindustrin riskerar upp till 300 000 jobb om Kina fortsätter på samma spår, varnar Horst Hakelberg, ordförande för Siemens Gamesas centralstyrelse.
Trots att Siemens fortfarande har ett starkt fotfäste på den kinesiska marknaden – ungefär en fjärdedel av företagets intäkter inom vissa segment kommer från Kina – har de senaste åren visat på en avmattning. Särskilt inom Siemens division för Digital Industries minskade antalet nya order med 20 % under första halvåret, även om en viss återhämtning skedde under tredje kvartalet.
– Det kommer att dröja till slutet av året innan förhållandena i Kina har återgått till det normala, säger Siemens finanschef Ralf Thomas.
Men samtidigt brottas Kina med en ekonomisk nedgång och en allvarlig fastighetskris, vilket också påverkar Siemens verksamhet negativt.
Kinesisk innovation utmanar Siemens
Den kinesiska konkurrenten Inovance, baserad i Shenzhen, är ett exempel på ett företag som växer snabbt och utmanar Siemens på hemmaplan. Inovance, som specialiserar sig på industriell automation, har haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 50 % under de senaste 14 åren. Företaget erbjuder konkurrenskraftiga priser och skräddarsydda lösningar, vilket gör det till ett starkt hot mot Siemens, särskilt på den kinesiska marknaden.
– Det kommer att bli svårt för marknadsledande företag som Siemens att försvara sin marknadsandel mot välorganiserade, inhemska kinesiska företag som Inovance, förklarar Georg Stieler, konsult på STM i Shanghai.
Framtiden för Siemens i Kina
För Siemens del ligger hoppet nu i att vidareutveckla sina digitala lösningar, särskilt genom plattformen Xcelerator som syftar till att skapa digitala modellfabriker. Peter Körte, som nyligen tillträdde som ansvarig för Siemens strategi och teknik, har fått i uppdrag att göra Xcelerator ännu mer konkurrenskraftigt.
Siemens kan också gynnas av de nyligen aviserade räntesänkningarna från den kinesiska centralbanken, vilket kan stimulera ekonomin och öka investeringarna från både kinesiska och utländska företag. Oavsett vad framtiden håller, kvarstår Siemens starka beroende av Kina som en kritisk fråga för företagets fortsatta tillväxt och framgång.
Källa: Merkur
