Boston: Från teknologiskt nav till bioteknikhuvudstad

Boston och Cambridge, som ligger på andra sidan Charles River, är hem för flera framstående universitet, såsom MIT, Harvard och Boston University. Här finns också sju av de tio största forskningssjukhusen i USA samt många riskkapitalbolag i Kendall Square. Foto: Creative Commons Lic, kredit: usmc0491

Boston har utvecklats till en av de ledande högteknologiska regionerna i USA, i konkurrens med Silicon Valley, och är särskilt framstående inom läkemedelsbranschen. Denna framgång kan inspirera andra regioner att följa efter.

Alex Zhavoronkov, grundare av det Hongkong-baserade företaget Insilico, som värderas till nästan en miljard dollar, valde att placera sin nordamerikanska huvudkontor i Boston snarare än i Silicon Valley, skriver tyska Handelsblatt. Anledningen var enkel: Boston har en "pulsande, mångsidig och högintelligent bioteknikgemenskap" som inte finns någon annanstans. Enligt Massachusetts Biotechnology Council gick tjugoett procent av de amerikanska riskkapitalinvesteringarna under första halvåret 2024 till bioteknikföretag i Boston. Enbart under andra kvartalet flöt nästan två miljarder dollar in i den bostonitiska bioteknik- och läkemedelssektorn.

Ett välkänt nav för bioteknik

I Boston är det vanligt att man byter jobb flera gånger och fortfarande kan använda samma parkeringsplats. Många av de mest kända bioteknikföretagen, som Moderna, Vertex och Biogen, är belägna här. Stora läkemedelsföretag som Sanofi-Aventis, Astra-Zeneca, Novartis, Pfizer och Merck & Co. har också viktiga forskningscentra i regionen. Bayer har nyligen öppnat en ny anläggning värd hundra miljoner dollar.

Universitet och innovation

Biotech-hubben i Boston har vuxit fram genom en kombination av tur och nära samarbete mellan aktörerna. New York eller Chicago hade kunnat bli liknande hubbar, men Boston lyckades. Det handlar om den höga koncentrationen av kliniker och universitet, som har uppmuntrat sina professorer att tänka entreprenöriellt och koppla ihop studenter med investerare.

Historisk tillväxt och politiskt stöd

Bioteknikboomen inleddes i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, med grundandet av företag som Biogen 1978, ett av de första bioteknikföretagen. Stödet från statliga och kommunala myndigheter har varit avgörande för denna utveckling. Massachusetts Biotechnology Council (MassBio) grundades redan 1985 för att koordinera stödet till branschen och har idag 1 700 medlemsorganisationer. Kommunerna har också tidigt utsett innovationsområden för att främja bioteknikens utveckling.

År 2008 lanserade dåvarande guvernören Deval Patrick en miljardinvestering genom "Life Sciences"-initiativet, som omfattade skatteincitament och finansiering av forskning och infrastruktur. Massachusetts har också skapat en forskningsvänlig miljö, där Boston som huvudstad i delstaten är en av få storstäder i USA.

En kultur av entreprenörskap

Boston har en lugn och ren atmosfär, med många kaféer som ofta ligger nära universiteten. Här knyts viktiga affärer. Jörg Schmitt, som tidigare ledde Qiagen-dotterbolaget Enzymatics i Boston, beskriver den unika känslan i Kendall Square där entreprenörer lätt kan få stöd och hitta samarbetspartners.

Lektioner för Europa

Kan Boston-modellen kopieras? Analytiker Kazi Helal anser att det kanske inte är direkt möjligt, men att Europa kan lära mycket av Bostons framgång. Tyskland, med sina många utmärkta universitet och forskningssjukhus, har potential att utveckla sin biotekniksektor, likt exempelvis Biontech i Mainz. Den europeiska biotekniken kan bli en möjlighet för städer att hävda sig på den internationella arenan.

Källa: Handelsblatt