Den nyligen föreslagna reformen av statsbidragssystemet har väckt oro bland kommuner i västra och norra Finland, där vindkraft är en av de viktigaste inkomstkällorna. Kommunledare varnar för att förändringen inte bara hotar deras ekonomi utan också landets mål för förnybar energi.
Vindkraft har blivit en livlina för små kommuner som Isojoki, Kristiinankaupunki och Lestijärvi. För många utgör fastighetsskatterna från vindkraftverk 40–60 procent av deras totala fastighetsskatteintäkter. Förra året drog till exempel Pyhäjoki in över 4 miljoner euro i vindkraftrelaterade skatter.
Med reformen föreslås dock att hälften av intäkterna från vindkraft ska inkluderas i beräkningen av kommunernas statsbidrag, vilket skulle minska kompensationen till dessa kommuner. Enligt Isojokis beräkningar skulle detta innebära en förlust på 80 euro per invånare.
"Helt orimligt" säger Lestijärvis kommunchef
Lestijärvi, som snart blir hem till Finlands största vindkraftspark, skulle förlora en betydande del av sina statsbidrag. Kommunchef Päivi Rautio uttrycker stark kritik:
– Det här är en katastrof för små kommuner som redan kämpar med ekonomin. Vindkraftsinkomsterna har varit en avgörande faktor för vår överlevnad.
Risk för minskade investeringar i förnybar energi
Flera kommunledare varnar för att reformen kan minska intresset för att investera i vindkraft. Matti Soronen, kommunchef i Pyhäjoki, säger att det redan idag är svårt att få igenom vindkraftsprojekt på grund av motstånd.
– Om detta förslag blir verklighet kommer det bli ännu svårare att få nya projekt godkända. Vi riskerar att bromsa utvecklingen av förnybar energi, vilket är ett misstag Finland inte har råd med.
Statsministeriet försvarar förslaget
Enligt Teija Kauhanen, expert på finansministeriet, syftar reformen till att minska ojämlikheten mellan kommuner. Hon betonar att kommunerna fortfarande får behålla sina vindkraftsintäkter, men att de kommer få mindre stöd från statsbidragssystemet.
– Systemet är utformat för att rättvist fördela resurser mellan kommuner med olika ekonomiska förutsättningar.
Reformen planeras träda i kraft 2027 och kommer att behandlas vidare i den offentliga förvaltningen. Kommunerna fortsätter dock att motsätta sig förslaget, med argumentet att de som drabbas av vindkraftens negativa effekter också bör få behålla de ekonomiska fördelarna.
Källa: Yle Uutiset