Återhämtning i svensk ekonomi nära
Återhämtningen i svensk ekonomi påbörjas till sommaren, efter en utdragen lågkonjunktur. Den inhemska efterfrågan driver utvecklingen. Riksbanken fortsätter att sänka räntan fram till mars då botten i sänkningscykeln nås. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
Konjunkturen har bottnat, enligt rapporten, men det är först under andra halvåret som tillväxten väntas ta rejäl fart. Enligt Swedbank är hushållen optimistiska om sin framtida ekonomiska situation, men är trots det fortsatt försiktiga när det gäller att öka sin konsumtion.
– Hushållssektorn är räntekänslig och det är först i år som Riksbankens räntesänkningar mer tydligt märks av i hushållens plånböcker. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar bidrar detta till att hushållens konsumtion växer betydligt snabbare än normalt från och med sommaren, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson i ett pressmeddelande.
Arbetsmarknaden har försvagats i drygt två års tid. När svensk ekonomi tar fart under andra halvåret stärks läget på arbetsmarknaden sakta, spår banken.
– Mycket talar för att den största delen av nedgången på arbetsmarknaden redan har skett och att läget stabiliseras framöver. Arbetslösheten väntas ligga kvar kring 8,4 procent under 2025, för att sedan börja sjunka, säger Mattias Persson.
Inflationen i Sverige är just nu under tvåprocentsmålet, men väntas stiga och ligga nära målet under de kommande två åren.
– Då inflationen har stabiliserats kring målet, samtidigt som tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt, räknar vi med att Riksbanken sänker styrräntan ner till 2 procent i mars. Det är vår bedömning av en långsiktigt normal nivå, samtidigt kan det inte uteslutas att Riksbanken kan behöva sänka mer, säger Mattias Persson.
Swedbanks prognos för 2025 visar också på en starkare tillväxt i Sverige än i euroområdet.
Swedbank har sänkt tillväxtprognosen för euroområdet för 2025 och 2026.
Produktionen inom tillverkningsindustrin fortsatte att minska i Frankrike, Italien och framför allt Tyskland under 2024. Den svaga euron väntas ge viss medvind för tillverkningsindustrin framöver, men ökar samtidigt kostnaderna för importerad energi och andra råvaror. Industrin i euroområdet fortsätter att lida av trög produktivitetstillväxt, intensiv konkurrens (särskilt från Kina) och dyr energi.
Därtill väntas USA införa nya, eller höja befintliga, importtullar på åtminstone vissa varor, vilket ytterligare dämpar utsikterna. Även med en viss förbättring av den globala efterfrågan på varor är det därför osannolikt att den europeiska exporten och industriproduktionen kommer att återhämta sig snabbt under prognosperioden. Utsikterna för den inhemska efterfrågan ser dock, som sagt, ljusare ut.