Kina har under det senaste decenniet kraftigt ökat sin kärnkraftskapacitet och är nu på väg att bli världens största producent av kärnkraft. Medan USA under lång tid har varit den ledande aktören på marknaden har utvecklingen där avstannat, och många av landets reaktorer närmar sig slutet av sin livslängd.
Kina har under samma period satsat stort på kärnkraft och tillfört imponerande 34 gigawatt i ny kapacitet under de senaste tio åren. Inom det kommande decenniet förväntas Kina gå om både USA och Frankrike som världens största kärnkraftsproducent.
Teknologisk utveckling i fokus - snabb utbyggnad av kärnkraftskapaciteten
Samtidigt som Kina utvidgar sin kärnkraftsproduktion satsar landet på innovativa teknologier. Små modulära reaktorer och högtemperaturreaktorer har redan börjat implementeras, medan liknande projekt i USA fastnat i regulatoriska processer. Dessutom planerar Kina att utveckla reaktorer drivna av torium, ett alternativ till urandrivna system.
Detta innebär att Kina har fått en ledande position inom forskning och utveckling av ny kärnkraftsteknik. Även om liknande koncept har funnits i västvärlden i teorin, har Kina lyckats genomföra dessa i praktiken och skaffat sig ovärderlig erfarenhet som västvärlden har svårt att matcha.
Kostnadsfördelar och effektivitet
En stor anledning till Kinas framgång är de korta byggtiderna och de betydligt lägre kostnaderna för att uppföra nya kärnkraftsreaktorer. I Kina kan ett kärnkraftverk byggas snabbare och billigare än i USA eller Europa, där projekt ofta drabbas av förseningar och skenande kostnader. Enligt Huffington Post får Kinas statsägda kärnkraftsbolag förmånliga lån med låga räntor, medan motsvarande projekt i västvärlden ofta drar över budget med miljarder dollar varje gång en regulatorisk försening uppstår.
Ett tydligt exempel är den amerikanska kärnkraftsreaktorn Plant Vogtle i Georgia, som efter sju års försening slutligen togs i drift den 29 april 2024. Projektet blev 17 miljarder dollar dyrare än planerat och slutnotan landade på hela 35 miljarder dollar, vilket gör det till ett av de dyraste infrastrukturprojekten i USA:s historia. När Vogtle nu står färdigt finns det inga nya kärnkraftsreaktorer under uppförande i USA.
Dessutom har den elektricitet som produceras vid Plant Vogtle en beräknad kostnad på 170–180 dollar per megawattimme, vilket gör det svårt för kärnkraften att konkurrera med andra energikällor. I Kina ser marknadsstrukturen annorlunda ut, och industrin kan räkna med stabila elpriser från storkonsumenter, vilket gör det enklare att finansiera nya reaktorer.
Internationell expansion
Kina satsar nu på att etablera sig som en ledande aktör på den globala kärnkraftsmarknaden genom att finansiera och bygga reaktorer i länder som har stort behov av stabil och koldioxidfri energi. Idag domineras den internationella marknaden av Ryssland, men Kina ser ut att kunna utmana den positionen inom en snar framtid.
– Vi fortsätter att fördjupa samarbetet med gamla vänner som Ryssland och Frankrike, samtidigt som vi utökar samarbetet med nya partners, säger Lu Tiezhong, en representant från China National Nuclear Company (CNNC).
Enligt Global Times planerar Kina att etablera ett forsknings- och utvecklingscenter i Östeuropa och att öka samarbetet med internationella forskare för att stärka sin globala närvaro och konkurrenskraft. Detta är ett led i Kinas strategi att göra sin kärnkraftsindustri mer globalt inflytelserik och etablera sig som en ledande leverantör av kärnkraftsteknik på världsmarknaden.
Källa: Oil Price