Den tyska flygplansutvecklaren APUS Zero Emission har försatts i provisorisk konkursförvaltning av tingsrätten i Frankfurt an der Oder. Flygplanstillverkaren lanserade officiellt sitt fyrsitsiga bränslecellsflygplan, APUS i-2, i september förra året. Testflygningar var planerade till början av 2025 och certifiering skulle ske 2027.
Stora planer men osäker framtid
Nu har dock domstolen utsett konkursadvokatfirman Plutas vd Sebastian Laboga till att förvalta APUS tillgångar. Syftet är att förhindra en försämring av bolagets ekonomiska situation och säkerställa att eventuella inkommande medel enbart används till att betala av skulder.
Inga direkta betalningar från kunder
Laboga har fått befogenhet att inkassera banktillgångar och obetalda fordringar å APUS vägnar. Detta innebär att affärspartners och kunder inte längre kan genomföra direkta betalningar till företaget.
Dessutom kommer APUS endast att kunna sälja sina tillgångar, inklusive de som finns utanför Tyskland, med Labogas godkännande.
Framtiden avgörs inom veckor
Inom de kommande veckorna väntas ett beslut fattas om huruvida APUS kan fortsätta sin verksamhet eller om bolaget måste likvideras helt.
Osäkerhet kring vätgasflygets framtid
Flyget beskrivs ofta som en sektor där det blir svårt att minska utsläppen utan grön vätgas. Samtidigt tycks branschen alltmer satsa på så kallade e-bränslen. Dessa produceras av fångad koldioxid och förnybar vätgas och kan blandas in i dagens flygbränslen för att minska utsläppen från långdistansflygningar.
Direkt användning av vätgas i motorer eller bränsleceller tros i stället bli begränsad till kortare, regionala flygningar och kan bli kommersiellt genomförbart betydligt senare än tidigare förväntat.
Fler konkurser inom sektorn
Redan 2024 gick en annan aktör, Universal Hydrogen, i konkurs efter att ha förbrukat 100 miljoner dollar i investeringskapital utan att kunna säkra nya medel.
Förra månaden kom uppgifter om att Airbus kan komma att skjuta upp sin planerade lansering av ett vätgasdrivet flygplan från 2035 med upp till tio år.
Samtidigt har det brittisk-amerikanska företaget ZeroAvia skickat in sin bränslecell och eldrivna framdrivningssystem på 600 kilowatt för certifiering, men det är oklart om godkännandet kommer i år.
Källa: Hydrogen Insigt