Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut FOI har Kina ett ”omfattande system” för att få tillgång till utländsk teknologi, men andra länders ökade försiktighet gör det allt svårare.
Det kan få Kina att i större utsträckning använda olagliga metoder, enligt en FOI-rapport.
Olagliga metoder omfattar industrispionage eller kringgående av exportkontroller.
– Kinas ansträngningar för att få tillgång till utländsk teknologi är därför inte unika, säger Tobias Junerfält som är forskare på enheten för Euroasiatisk säkerhetspolitik vid FOI och har skrivit rapporten ”China’s Technology Transfer Ecosystem: Key Actors and the Case of China Electronics Technology Group Corporation”.
– Kina är intressanta inte minst för att de har ett sofistikerat ekosystem för teknologiöverföring som involverar aktörer från alla delar av systemet och som utvecklats genom statliga policyer under flera decennier, säger Tobias.
FOI pekar ut halvledarteknologi som ett av de ”prioriterade målen” för Kina i försöken att få tillgång till utländsk teknologi.
I rapporten tittar Tobias Junerfält vilka aktörer som ingår i det han kallar Kinas ekosystem för teknologiöverföring och vilka metoder de använder, såväl lagliga som olagliga.
– Med ekosystem menar jag den mångfald av kinesiska aktörer som, ofta under statlig kontroll eller understöd, deltar i kollektiva ansträngningar för att få tillgång till och nyttogöra utländska teknologier för att tjäna den inhemska industrin, säger Tobias Junerfält.
Han har sorterat upp ekosystemets aktörer i fem kategorier, där alla i slutänden styrs av det kinesiska kommunistpartiet. Den första kategorin omfattar Kinas statsråd och dess olika departement, inklusive den nationella säkerhetsapparaten. Den andra kategorin täcker militären och den tredje akademiska institutioner som universitet, nationella vetenskapsakademier och diverse forskningslabb.
Den fjärde kategorin inkluderar organisationer med kopplingar till Enhetsfronten. Det är Kommunistpartiets strategi för att sprida sitt inflytande både inhemskt och utomlands.
– Enhetsfronten är en gammal strategi som syftar till politisk påverkan och infiltration av olika slag. En central aktör är Enhetsfrontens arbetsdepartement, ett partiorgan som kontrollerar Enhetsfrontens aktiviteter, varav en är facilitering av teknologiöverföring. Utöver partiorgan är professionella och akademiska föreningar i utlandet viktiga i det här avseendet, säger Tobias Junerfält.
Där ingår Kinas många talangrekryteringsprogram.
– De riktar in sig mot utländska experter, inklusive kinesiska medborgare utomlands, vars kunskap man vill åt. Antingen bjuds de in till Kina eller tjänar Enhetsfrontens syften på plats i utlandet, av ren patriotism, mot betalning eller genom hot.
Den femte kategorin består av kommersiella aktörer, ”särskilt företag inom försvarsindustrin och industrier vars produkter har dubbla användningsområden – till exempel halvledarteknologi, och olika finansiella mellanhänder”.
Försvarskonglomerat använder skalbolag
I rapporten har Tobias Junerfält gjort en fallstudie av China Electronics Technology Group Corporation, CETC. Det är ett omfattande statligt försvarskonglomerat som består av stora forskningsinstitut, företag och försvarslaboratorier. CETC levererar allt ifrån radarsystem till navigeringsteknologi och UAV:er.
– Samtidigt bidrar CETC till Kinas system för militär-civil fusion, exempelvis genom investeringsfonder och som kontrollorgan för universitet med fokus på försvarselektronik. CETC är en blandning av myndighetsorgan samt akademisk och kommersiell aktör, vilket illustrerar hur sfärerna hänger ihop, säger Tobias Junerfält.
CETC ägnar sig åt såväl gemensam forskning som kommersiella samarbeten med utländska aktörer, både inom civil teknologi och teknologi med ”dubbla användningsområden”. Exempel på det är produktion av solpanelskomponenter i Turkiet, forskning kring 5G-teknologi med universitet i England och produktion av elektronik med försvarsföretag i Ryssland.
Kinas försök att få tillgång till andra länders teknologi har uppmärksammats länge i USA, men nu ökar riskmedvetenheten även i Europa, enligt Tobias Junerfält. På båda sidor av Atlanten tas initiativ kring exportkontroller, investeringsgranskning och forskningssäkerhet.
– Mycket pekar på att Kina håller på att få sämre tillgång till teknologiöverföring den lagliga vägen, via exempelvis importer, företagsförvärv och internationella samarbeten. Samtidigt verkar Kinas strategiska mål vara oförändrade. Då är det inte svårt att dra slutsatsen att olagliga och tveksamma medel kommer få allt större betydelse.
