Den 29 april sänds den europeiska klimatövervakningssatelliten Biomass upp från rymdbasen Kourou i Franska Guyana. Ombord finns banbrytande teknik som kan väga världens skogar från rymden och svensk forskning har haft en avgörande roll i projektets utveckling.
Skogar är en av planetens viktigaste klimatregulatorer. De lagrar årligen cirka 8 miljarder ton koldioxid, men mycket är ännu okänt om hur mycket kol som faktiskt finns i världens skogar och hur detta förändras över tid. Det är här den nya europeiska satelliten Biomass kommer in.
– Vår tanke var att använda en väldigt speciell radar för att kunna kartlägga världens skogar från rymden. Målet var att förstå hur skogarna påverkar klimatet och hur klimatförändringarna påverkar skogarna, säger Lars Ulander, professor i radarfjärranalys vid Chalmers och en av initiativtagarna till projektet.
Med hjälp av världens första P-band-radar i rymden, en teknologi som kan tränga igenom trädkronorna och därmed skapa en komplett bild av hela trädet, ska satelliten mäta skogarnas biomassa, det vill säga den totala massan av all levande skog, över hela planeten.
Ny teknik för klimatförståelse
Biomass kommer att ligga i omloppsbana på 600 kilometers höjd och använda en 12 meter stor radarreflektor för att projicera sin signal mot jorden. Satelliten kommer löpande skapa globala kartor som gör det möjligt för klimatforskare att följa förändringar och utveckling i världens skogar.
Syftet är att förbättra dagens grova uppskattningar av biomassa, som hittills baserats på indirekta metoder. Med mer exakta data kan forskare förbättra klimatmodeller och förstå kolets kretslopp bättre, något som i sin tur hjälper beslutsfattare att fatta mer träffsäkra klimatåtgärder.
Ett svenskt bidrag med global nytta
Sverige har spelat en viktig roll i projektet. Under utvecklingen av Biomass har omfattande fälttester utförts i de svenska skogarna i Skövde och Vindeln. Resultaten därifrån har varit avgörande för att kalibrera radarn och säkerställa att satelliten ger tillförlitliga data.
Dessutom har svensk forskning drivit projektet från start. Lars Ulander, som även varit ledamot i ESA:s styrgrupp för projektet, föreslog tillsammans med kollegor idén till Biomass redan för 20 år sedan. Sedan dess har han varit en central figur i arbetet och nu är uppsändningen nära.
Även om satelliten inte får mäta över Europa och Nordamerika av säkerhetsskäl, P-bandet används också för militär övervakning, är det svenska intresset fortsatt starkt. Mycket av världens kolrika skogar ligger i tropikerna, och det är där de största förändringarna sker.
– Att vi inte får göra mätningar över exempelvis Sverige är egentligen en icke-fråga. De görs redan så omfattande mätningar av skogarna i Europa och Nordamerika att det egentligen inte behövs ytterligare biomassamätningar här, säger Lars Ulander.
Rymdstyrelsens stöd till Biomass
Rymdstyrelsen har spelat en viktig roll i Biomass-projektet genom att bidra med vetenskaplig finansiering. Myndigheten har stöttat svensk forskning vid bland annat Chalmers tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samt främjat teknikutveckling kopplad till satelliten. Rymdstyrelsen har även bidragit till Sveriges aktiva deltagande i ESA:s Earth Explorer-program, där Biomass ingår. Genom detta arbete stärker Sverige sin position inom internationell klimatforskning och rymdteknologi.
För planetens bästa
ESA:s Biomass är den sjunde Earth Explorer-missionen inom Living Planet-programmet. Dessa forskningssatelliter syftar till att besvara vetenskapliga frågor om jorden med hjälp av banbrytande teknologi.
Biomass kommer att leverera data i minst fem år, och första kartorna väntas under 2026. De kan bli ett viktigt verktyg i allt från internationella klimatförhandlingar till lokala insatser mot avskogning.
Med hjälp av svensk radarvetenskap och europeisk ingenjörskonst ska nu världens skogar vägas från rymden för att vi bättre ska förstå hur vi kan rädda dem.
Fakta om Biomass:
- Uppskjutning: 29 april 2025
- Plats: Kourou, Franska Guyana
- Raket: Vega-C
- Höjd i omloppsbana: 600 km
- Vikt: 1,2 ton
- Livslängd: Minst 5 år
- Unikt med satelliten: P-band radar för 3D-bild av skogens biomassa
Källa: Rymdstyrelsen