För den tiondel av barnfamiljerna som har lägst inkomst står olika barn- och familjeersättningar för runt 40 procent av hushållets totala inkomst. Viktigast är barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd.
Men för den tiondel som har högst inkomst spelar bidragen mycket liten roll, nästan ingen alls. De står för endast två procent av den totala inkomsten, visar en genomgång som Försäkringskassan gjort.
Viktigt för ensamstående
Barnbidraget är i dag 1 250 kronor per månad och barn och betalas ut automatiskt till alla som har barn. Däremot är bostads- och underhållsstöden behovsprövade.
För ensamstående med barn utgör barn- och familjeersättningarna drygt en femtedel av inkomsten.
Det är en ganska betydande del som kommer från de här bidragen, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.
Men vi ser stora könsskillnader här. För ensamstående mammor med två eller fler barn så kommer ungefär 27 procent av inkomsterna från de här ersättningarna, medan det för ensamstående pappor är bara tolv procent.
Krävs politiskt beslut
Den senaste 20-årsperioden har bidragens andel av barnfamiljernas inkomster blivit allt mindre. Det beror på att barnbidraget och de behovsprövade stöden inte räknas upp automatiskt, utan höjs med politiska beslut. De har alltså inte utvecklats i samma takt som priser och löner utvecklats i samhället. Särskilt i början av 2000-talet låg bidragen stilla.
Därför riskerar låginkomstfamiljer som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna att halka efter ekonomiskt, påpekar Försäkringskassan.
Måste höjas
Trots att vissa höjningar har gjorts av exempelvis barnbidraget och bostadsbidraget de senaste fem åren, så har det haft liten effekt på barnfamiljernas totala ekonomi, visar analysen.
Har man ambitionen att minska inkomstskillnader mellan familjer utan barn och med barn – och även mellan barnfamiljer – så krävs det att man regelbundet höjer bidragen till barnfamiljerna för att skillnaderna ska kunna minska, säger Niklas Löfgren.