Stora mängder gummi, asfalt och andra typer av mikroplast och mikroskräp följer med dagvattenavrinningen från den högtrafikerade E4:an vid Sundsvallsbron, Sveriges tredje längsta bro. I en unik studie har forskare vid Luleå tekniska universitet tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet undersökt hur effektiv en dagvattenreningsanläggning är på att rena mikroplast från en av Sveriges mest trafikerade bilvägar. Resultaten är lovande.
– Varje år passerar cirka fem miljoner fordon Sundsvallsbron. För oss är det viktigt att den förorenade avrinningen från bron inte orenad når Sundsvallsfjärden, säger Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare, Mittsverige Vatten & Avfall.
Dagvatten är en spridningsväg för mikroplaster, eftersom det ofta innehåller mikroplastpartiklar från bildäck och slitage av vägar när det rinner av körbanan. Mikroplast, som är små plastbitar på några mikrometer eller millimeter, röner allt större intresse eftersom det tar lång tid innan de bryts ner i naturen. Allt större resurser satsas därför på att minska spridningen av mikroplast, men det gäller att välja rätt metod.
Vid foten av den högtrafikerade Sundsvallsbron har en dagvattenreningsanläggning byggts, vars effektivitet undersökts genom en unik forskningsstudie. Anläggningen består av flera delar – dels en försedimenteringskammare i kombination med oljeavskiljare, dels så kallade dagvattenbiofilter som har byggts med olika typer av utförande i syfte att möjliggöra forskning på vilken typ av biofilter som fungerar bäst. Biofilter är en växtbevuxen infiltrationsyta där dagvattnet infiltrerar och renas av filtermaterial, jorden och växterna. Det ena av de undersökta biofiltren i Sundsvall är byggt utan växtlighet för att kunna utvärdera växternas betydelse. Biofilter är en relativt ny reningsteknik, men allt fler sådana anläggningar har de senaste åren byggts runt om i Sverige.
– Eftersom samhällets investeringar i dagvattenreningsanläggningar ökar, är det naturligtvis viktigt att investeringar sker i anläggningar som verkligen fungerar, vilket inte alltid varit fallet, säger Godecke Blecken, biträdande professor inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
Även om det anses viktigt att rena mikroplast från dagvatten, finns det ytterst få studier kring detta. Hittills har endast två studier om mikroplastrening i dagvattenbiofilter utförts i världen, båda gäller rening av dagvatten från lågtrafikerade vägar, respektive parkeringsplatser. Studien vid Sundsvallsbron, som utförts inom forskningsprojekten DRIZZLE och GrönNano av forskare vid Luleå tekniska universitet i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och Mittsverige Vatten & Avfall, är världsunik, eftersom den undersöker avrinning från en högtrafikerad väg där till exempel mer däckpartiklar kan förväntas i avrinningen. Den är även unik genom att en försedimenteringskammares förmåga att rena mikroplast undersökts.
