Avgiften på 150 kr ska enligt regeringen ses som ett sätt att få bukt på en stor andel av de ärenden som varje år avvisas. Cirka en tredjedel av anmälningarna till ARN avvisas och den vanligaste orsaken är att kompletteringar som kvitto eller liknande aldrig kommer in från konsumenten.
2023 kom det in drygt 32 000 ärenden till ARN, en ökning med över 6 000 fall jämfört med 2022. Regeringen menar att ARN:s resurser behöver läggas på de fall som faktiskt leder till lösning på en tvist.
Man kan konstatera att de flesta offentligt finansierade tjänster förutsätter en avgift och rent principiellt är det rimligt att det tas ut en avgift även för att får en tvist prövad hos ARN. Viktigt i sammanhanget är att när ARN anser att konsumenten har rätt så ska det ansvariga företaget stå för avgiften, inte kunden, säger civilminister Erik Slottner (KD).
"Slår mot de fattigaste"
Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, håller inte med:
Det riskerar att öka skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt. Även om det är en relativt låg avgift är det ändå en initial spärr, säger han och fortsätter:
Det är fel sätt att göra om man tycker att det finns många okynnesanmälningar, för det slår mot de allra fattigaste.
Inte alltid rätt
Enligt ARN:s statistik fick konsumenterna rätt i blott 37 procent av fallen under 2023. I högst utsträckning, 66 procent, fick konsumenter rätt när tvisten gällde "textil". Endast 5 procent fick rätt när det kom till "försäkring". För "resor" var siffran 56 procent och för "bostad" 47 procent.
Enligt samma statistik följer företagen ARN:s rekommendationer i 79 procent av fallen. Den siffran är för 2022, det sista helåret som statistiken finns för.