Räntesänkning väntar trots högre inflation

Anders Humlebo: Prisökningstakten på årsbasis i januari 2024 enligt måttet KPI.

Mycket av hacket upp i kurvan förklaras av energipriserna. Och väder och vind kommer inte att skrämma Riksbanken:

Det här förändrar inte den stora bilden för Riksbanken, säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector, som fortfarande räknar med en räntesänkning i maj.

Handelsbanken skriver i en kommentar att dagens besked inte ändrar något och "vi håller fast vid att Riksbanken kommer att sänka räntan i juni".

Carl Nilsson, ekonom hos Swedbank, säger att det är för tidigt att kommentera om banken ska revidera sin prognos gällande en första räntesänkning men konstaterar:

Det här utfallet var hyggligt i linje med Riksbankens egna prognos, säger han.

I linje med prognos

Nu steg visserligen inflationen i januari enligt KPI-måttet liksom den så kallade kärninflationen (KPIF) mer än väntat. För Riksbanken och riksbankschef Erik Thedéen är det den sistnämnda som fokus ligger på när det gäller hur penningpolitiken ska utformas.

Rensat för energipriser föll den dock till 4,4 procent mot tidigare 5,3 procent vilket var i linje med prognoserna men lägre än Riksbankens egen bedömning.

Att inflationen steg enligt KPI, det mått som bäst beskriver inflationstrycket för hushållen, menar Susanne Spector snarare ska ses som "ett hack i kurvan".

Carl Nilsson ser dock vissa problem.

På ytan är det inte så stora avvikelser och januari är normalt sett väldigt volatil. Nu finns vissa tekniska faktorer som håller ner inflationstakten, det är den så kallade "korg-effekten" när Statistiska centralbyrån uppdaterar varukorgen (som ligger till grund för inflationsmätningen), säger han.

Är det ett problem att det snarare är tekniska faktorer som trycker ned inflationen?

Ja, det är lite av ett problem och innebär att siffran inte är helt så positiv som den på ytan ser ut att vara. Jag skulle säga att inflationstakten förmodligen hade varit högre utan den här uppdateringen av KPI-korgen.

Flera faktorer

Trots det finns alltså faktorer som talar för att Riksbanken ändå kommer att behöva agera med räntesänkningar framöver. En allt svagare konjunkturmiljö i Sverige gör att svenska företag kommer att få det allt svårare att höja priserna i samma takt som man gjort, bedömer Nilsson.

Vi har också ganska låga löneökningar jämfört med till exempel USA och EU-området och en växelkurs om faktiskt vände ned under slutet av året. Det borde hålla nere importkostnaderna och göra att svensk inflation fortsätter att sjunka.