Branschorganisationen konstaterar i en ny rapport att det blivit vanligare med negativa besked för vindkraftprojekt sent i processen, efter det att ansökan om miljötillstånd har lämnats in till länsstyrelsen.
Vi vill att kommunens beslut kommer tidigare i processen och att lagt kort ligger, säger Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig på Svensk vindenergi.
I dag saknas tidsgräns för när kommunerna måste fatta beslut om tillstyrkan eller veto. Det kan ske ända fram tills miljöprövningen är klar, en process som kan ta många år.
Ändrar sig
Kommuner har också rätt att först ge klartecken till ett vindkraftprojekt och sedan ändra sig långt senare.
Men vi har ingenting emot att kommunerna får tycka till, det är rimligt, säger Nicole Dreher Sköld.
Enligt Svensk vindenergi är kommunerna i södra delen av landet mer njugga mot vindkraften än i norra Sverige.
I elområde tre och fyra i södra Sverige stoppades 86 procent av planerade vindkraftverk förra året. I elområde ett och två i norr fick 56 procent avslag.
Ersättning till kommuner
För att få fler kommuner att säga ja till vindkraft tycker Svensk vindenergi att den skatt som tas ut från elproduktionsanläggningar borde gå till kommunerna där de ligger i stället för till staten.
Kommunerna som bidrar till hela landets elektrifiering ska ha någonting för det, säger Nicole Dreher Sköld.
Under perioden 2020–2023 stoppade kommunerna totalt 1 258 planerade vindkraftverk genom att lägga in veto.
Om de i stället hade sagt ja och projekten hade beviljats miljötillstånd i samma utsträckning som tidigare hade det resulterat i 792 nya vindkraftverk och 16 terawattimmar ny elproduktion per år, enligt branschorganisationens beräkning.
Det kan jämföras de befintliga vindkraftverkens årsproduktion, som 2022 uppgick till cirka 33 terawattimmar. Året dessförinnan stod vindkraften för 16 procent av den svenska elproduktionen.