Den finländske Europaparlamentarikern Eero Heinäluoma och Helen AB:s hållbarhetschef Maiju Westergren diskuterar nyligen hur den rena omställningen i Europa fortgår. Enligt Heinäluoma har attityden gentemot kärnkraft förändrats på EU-nivå.
Eero Heinäluoma, en erfaren politiker som nu verkar inom industrikommittén ITRE i Europaparlamentet, följer noggrant energi- och klimatfrågor. Hans syn på EU:s klimatpolitik är klar – den präglas av kontinuitet.
– Europas energi- och klimatpolitik har kontinuitet som ledord. Grunden i Green Deal kommer att bestå. Vi fortsätter att fasa ut fossila bränslen och ersätta dem med ren energi. Denna kontinuitet var också avgörande för att Ursula von der Leyen fick parlamentets stöd för sin ordförandepost sommaren 2024. Klimatpolitiken måste fortsätta, för vi måste stoppa klimatkrisen och samtidigt skapa tillväxt i Europa, förklarar Heinäluoma.
Helen AB, som är ett av Finlands största energibolag, är nöjt med att energipolitiken håller kursen, vilket Westergren understryker:
– Det verkar som att den fullständiga omsvängning inom energi- och klimatpolitiken som vissa fruktade innan valet inte kommer att ske. Istället fortsätter EU framåt mot sitt mål för 2050. För Finland och företag som Helen, som redan har investerat i den rena omställningen, skulle en reträtt vara dåliga nyheter, säger Westergren.
Pragmatisk förändring i synen på kärnkraft
Tidigare var det ovanligt att kärnkraft räknades som en del av EU
energimix, där förnybara energikällor ofta favoriserades. Men synen håller på att förändras, och nu inkluderas även kärnkraften alltmer i diskussionerna om ren energi.
– Det spelar ingen stor roll om vi pratar om en grön eller ren omställning, vi diskuterar i grund och botten samma sak, anser Heinäluoma. Men han tillägger att kärnkraftens roll ses allt mer positivt på EU-nivå.
En viktig milstolpe kom i slutet av förra mandatperioden, när kärnkraft inkluderades i EU
principer för hållbar finansiering. Enligt Heinäluoma är det tydligt att kärnkraften kommer att ha en roll i Europas energiproduktion framöver, vilket också framgick under ett tal av energikommissionens generaldirektör i september 2024.
– Utan kärnkraft kan vi inte nå målet att fasa ut fossila bränslen i den takt vi önskar, säger Heinäluoma.
Westergren håller med och menar att EU:s inställning till kärnkraft är avgörande för länder som Finland, där kärnkraft är en betydande del av energimixen och där utbyggnad planeras.
– Helen har nyligen lanserat sitt eget kärnkraftsprogram, med målet att bygga småskaliga kärnreaktorer i Helsingfors. Signalerna från EU, inklusive bildandet av SMR-alliansen, är positiva indikationer på att attityden till kärnkraft blir mer neutral, säger Westergren.
Små modulära reaktorer och vätgas i fokus
Heinäluoma framhäver särskilt små modulära reaktorer (SMR) som en game changer. SMR har öppnat för omvärdering av kärnkraft, även bland tidigare kritiker.
– Om vi kan bygga små, modulära reaktorer där riskerna och kostnaderna är lägre och mer kontrollerbara, blir kärnkraften ett alternativ som fler är villiga att överväga, säger han.
Han betonar att trots att beslut om kärnkraft i slutändan fattas nationellt, är det nödvändigt med europeiskt stöd för utvecklingen av små modulära reaktorer. EU-lagstiftning skulle möjliggöra storskalig serietillverkning, vilket kan ge små länder som Finland fördelar genom modulära lösningar.
Westergren påpekar att utvecklingen inom vätgas- och koldioxidinfångning också kräver ett EU-gemensamt regelverk för att skapa en marknad och möjliggöra affärsverksamhet inom dessa sektorer.
Osäkerhet kring vätgasens utveckling
Vätgas ses som en nyckelspelare i den framtida energimixen, men Heinäluoma varnar för att dess utveckling kan ta längre tid än förväntat.
– Vätgas har enorm potential, men det kan ta längre tid att realisera än vad som hittills har förutspåtts. Det är kanske inte ett tio- eller ens tjugoårsprojekt. Snarare ser vi det som ett långsiktigt projekt, säger Heinäluoma.
Trots utmaningarna är han optimistisk om att EU kommer att kunna leda omställningen mot renare energi genom en kombination av innovation, europeiska regelverk och ett starkt fokus på konkurrenskraft och hållbar tillväxt.
– Vi måste skapa en plattform där Europa blir det centrum där den gröna industrin utvecklas och frodas. Det är så vi kan behålla arbetstillfällen och bygga en hållbar framtid, avslutar Heinäluoma.
Källa: Helen AB
