EU:s framtid: Förslag på grundfördragsändringar väcker debatt om suveränitet och maktfördelning

Förslagen har mötts av motstånd från många håll, men vissa aktörer ser dem som nödvändiga för att göra EU mer handlingskraftigt i en tid av globala utmaningar. Bild: Creative commons lic. kredit: OpenClipart-Vectors

EU står inför potentiellt omfattande förändringar av sina grundfördrag. Europaparlamentets AFCO-utskott har föreslagit 267 ändringar som syftar till att stärka unionens befogenheter och omforma dess beslutsstrukturer. Dessa förslag, som ska diskuteras och röstas om i Strasbourg, har väckt skarp kritik, särskilt från de som värnar om nationell suveränitet.

En av de mest kontroversiella delarna av förslaget är att flera nya områden ska tillfalla EU:s exklusiva kompetens. Dessa inkluderar miljö- och biodiversitetspolitik samt klimatförhandlingar, vilket innebär att medlemsländerna helt skulle förlora sin självständighet inom dessa områden.

Förslaget inkluderar också sju nya områden för delad kompetens, där EU har företräde i lagstiftningen. Dessa områden omfattar bland annat folkhälsa, transportinfrastruktur, gränspolitik, yttre relationer, säkerhet och försvar, industripolitik samt utbildning.

– Om dessa förändringar går igenom skulle det bli omöjligt för enskilda länder att fatta beslut inom dessa områden utan att först hänsyn tas till EU:s lagstiftning, säger EU-parlamentarikern Pirkko Ruohonen-Lerner, som kritiserar förslagen hårt.

Slopad veto och obligatorisk euro

Ett annat omdiskuterat förslag är att slopa medlemsländernas vetorätt i rådet och ersätta den med majoritetsbeslut. Detta skulle enligt kritiker minska medlemsländernas möjlighet att stoppa beslut som går emot deras intressen.

Vidare föreslås att euron ska bli obligatorisk valuta i alla EU-länder. Idag har sju medlemsstater, inklusive Sverige, egna valutor.

– Detta är ett direkt hot mot nationell suveränitet, säger Ruohonen-Lerner. – Länder som Sverige skulle tvingas överge sin krona mot sin vilja.

Förändringar i EU:s struktur och beslutsfattande

AFCO föreslår även att Europeiska kommissionen ska byta namn till "Europeiska Exekutiven", och att kommissionärerna ska kallas "unionssekreterare". Kommissionens ordförande skulle få rätt att utse en 15-ledamotsgrupp baserat på politiska preferenser, vilket skulle bryta med dagens praxis där varje medlemsland nominerar en kommissionär.

Förslaget inkluderar också att Europaparlamentet ska få rätt att initiera lagstiftning samt att EU-omfattande folkomröstningar ska kunna hållas i frågor av stor betydelse.

Kritik och stöd för förändringarna

– EU måste bli effektivare och mer enat för att möta klimatkrisen och säkerhetshoten, säger en anonym källa som stödjer AFCO:s förslag. – Förändringarna är avgörande för att EU ska förbli relevant i en globaliserad värld.

Andra menar att förslagen kan bidra till en mer demokratisk union genom att stärka parlamentets roll och skapa tydligare strukturer för beslutsfattande.

Snabb och radikal förändring

AFCO-rapporten föreslår att ändringarna ska genomföras snabbt och utan längre diskussioner. Målet är att ha de nya fördragen på plats före nästa EU-val.

– Detta är ett försök att skapa en federal union på bekostnad av medlemsländernas självständighet, säger Ruohonen-Lerner. – Vi måste försvara våra nationella intressen.

En förändrad EU-framtid?

Oavsett utgången av parlamentets röstning markerar dessa förslag en potentiell omdaning av EU:s framtid. Förändringarna, om de genomförs, skulle kunna göra unionen till en starkare aktör på den globala arenan – men också riskera att skapa ökad splittring bland medlemsländerna. Diskussionerna i Strasbourg nästa vecka blir avgörande för att avgöra vilken riktning EU ska ta.

Källa: Suomen Uutiset