Europeiska unionens medlemsländer diskuterar nu förberedelser inför vintern, då Ukraina har meddelat att det inte avser att förnya det femåriga pipelineavtal som möjliggör transit av naturgas till EU-länder. Avtalet löper ut vid årskiftet 2024-25, vilket riskerar att skapa betydande utmaningar för unionens energisäkerhet.
– Energins prisvärdhet är fortfarande en angelägen fråga, med volatila priser som drivs av geopolitiska spänningar, störningar i leveranskedjor och beroendet av fossila bränsleimporter, framhöll Ungern i ett dokument som delades med EU:s energiministrar.
Prisvolatilitet och minskad gasimport oroar
Även om naturgaspriserna har sjunkit från de rekordnivåer som noterades under pandemin, ligger de fortfarande på över dubbla nivåerna jämfört med tiden före pandemin. EU har tidigare varnat sina medlemsländer för att förbereda sig för en framtid utan rysk gas, där gastransiterad via Ukraina utgör 5 % av unionens totala gasimport.
Länder som drabbas hårdast och nya källor
Österrike, Ungern och Slovakien förväntas bli de länder som påverkas mest av det stundande avbrottet i gasimporten. Lyckligtvis har dessa nationer redan börjat diversifiera sina leveranskällor. För två veckor sedan började Azerbajdzjans statliga oljebolag SOCAR leverera naturgas till Slovakiens största statliga energibolag, Slovenský plynárenský priemysel (SPP). Detta skedde kort efter att SPP undertecknat ett kortsiktigt pilotavtal för att köpa gas från Azerbajdzjan i förberedelse för ett eventuellt stopp av ryska leveranser via Ukraina.
Ungern och Bulgarien fortsätter att ta emot rysk gas trots sanktionerna mot Gazprombank, då tekniska lösningar har hittats för att möjliggöra betalningar. Samtidigt har andra europeiska nationer säkrat nya leveranskällor. Exempelvis har stora tyska energibolag tecknat avtal om flytande naturgas (LNG) med Förenade Arabemiratens företag ADNOC.
Turkiet erbjuder sig att spela en större roll
Turkiet har meddelat att det är redo att öka sina naturgasexporter till EU i syfte att hjälpa unionen att minska sitt beroende av rysk gas ytterligare. Men detta skulle innebära betydande kostnader och tekniska utmaningar. Den mest sannolika lösningen är att Turkiet börjar återexportera azerbajdzjansk naturgas till EU. För att möjliggöra detta måste dock Turkiet själv ta in mer rysk gas för att täcka sitt eget behov.
Ankara har uttryckt sin vilja att spela en nyckelroll som leverantör till EU och därmed stärka sitt politiska inflytande gentemot Bryssel. Turkiet kräver dock garantier om efterfrågan innan landet investerar i den infrastruktur som behövs för att kunna leverera de utökade volymerna.
EU:s strategi för framtida energibehov
Med Ukraina-avtalets slut i sikte intensifierar EU sina ansträngningar för att diversifiera energiförsörjningen och stärka motståndskraften mot energikrisen. Diskussionerna kring alternativa gasleverantörer och investeringar i infrastruktur är en del av unionens långsiktiga strategi för att säkra hållbara och stabila energikällor för framtiden.
Källa: Oil Price