Nyligen uttryckte Sveriges energiminister skarp kritik mot den tyska energiomställningen. Nu överväger EU att gripa in på den tyska elmarknaden. Tyskland är på väg att genomföra sin energiomställning, men detta sker inte i ett vakuum. Tvärtom påverkar besluten i Berlin ofta grannländerna och hela EU.
Elmarknaden är internationell och elektricitet handlas på börsen i Europa. Det innebär att utbud och efterfrågan i ett land automatiskt får konsekvenser för hela handelsområdet.
De negativa effekterna av detta blev tydliga i december när Tyskland drabbades av en "dunkelflaute" – en period utan elproduktion från förnybara källor. Detta ledde till kraftigt stigande elpriser i södra Sverige, vilket väckte irritation hos den svenska energiministern.
År 2025 kommer det att avgöras om Tyskland måste delas upp i olika elpriszoner. Den 27 januari ska de europeiska nätverksoperatörerna lägga fram en rapport med rekommendationer. Medlemsstaterna måste sedan enhälligt fatta ett beslut. Om enighet inte uppnås får EU-kommissionen rätt att besluta på egen hand. Senast 2026 måste ett slutgiltigt beslut tas.
Kritik från Sverige: Krav på separata elpriszoner
Sveriges energiminister Ebba Busch riktade i detta sammanhang skarp kritik mot Tyskland. Enligt tidningen Aftonbladet är hon "irriterad på tyskarna" för att de inte har delat in landet i olika elpriszoner och för att de avvecklat kärnkraften. De höga elpriserna i södra Sverige beror dock delvis också på den nedlagda kärnkraften där. Sverige planerar att öka andelen kärnkraft i sin elmix till 50 procent senast 2030.
Det tyska ekonomiministeriet valde att inte kommentera kritiken direkt men påpekade via det sociala mediet X att Sverige och Tyskland är sammankopplade genom en ledning med en kapacitet på 600 megawatt. Sverige har fyra elpriszoner, och i den sydligaste, som är kopplad till Tyskland, finns få egna kraftverkskapaciteter. Denna zon är därför särskilt beroende av import, bland annat från Tyskland.
Tysklands enda elpriszon väcker debatt
Tyskland har däremot bara en enda elpriszon. Detta innebär att alla konsumenter och producenter inom zonen har samma elpris. Detta har orsakat irritation hos flera europeiska grannländer. I norra Tyskland produceras mycket förnybar el, vilket egentligen borde leda till låga elpriser där. Men eftersom norra Tyskland inte utgör en egen zon kan Sverige till exempel inte förhandla om ett lägre pris för den elen.
Efterfrågan är däremot högre i södra Tyskland, där industrin är koncentrerad. Bristen på kraftledningar som kan transportera billig el från norr till söder gör att fossila kraftverk i södra Tyskland måste aktiveras, vilket är dyrt. Eftersom Tyskland bara har en elpriszon stiger elpriset i hela landet, trots att det huvudsakligen är södra Tyskland som orsakar prisökningen.
Källa: Merkur