Aluminiummarknaden har under de senaste månaderna präglats av stora svängningar. Framför allt har USA:s beslut om tullar på aluminium och stål påverkat prisbilden kraftigt. När förre presidenten Donald Trump i slutet av förra året aviserade nya tullar, steg de så kallade Midwest-premierna kraftigt. Dessa premier – som återspeglar prisskillnaden mellan börspriset på aluminium och det faktiska priset i den amerikanska mellanvästern – ökade med över etthundra procent under fjärde kvartalet 2024.
Marknaden reagerade snabbt. Många aktörer ville säkra tullfritt material innan åtgärderna trädde i kraft, vilket drev upp priserna ytterligare. När tullarna sedan närmade sig sitt införande, började emellertid utvecklingen plana ut. I mitten av februari tappade tremånaderskontrakten för Midwest-premien fart och nådde en tillfällig toppnivå vid mitten av mars.
Förtroendet för framtiden dämpas
Spotpriserna på aluminium fortsatte samtidigt att stiga, vilket skapade en ovanlig situation där direktpriserna översteg terminspriserna – ett tillstånd kallat backwardation. Detta signalerar ofta en viss tvekan bland investerare. Istället för att tro på fortsatt stigande priser, tycks marknaden nu osäker på hur stark efterfrågan blir när lagren fyllts på och tullarna är i spel.
Detta mönster har setts förut. Efter de så kallade Section 232-tullarna som infördes 2018, steg premierna inledningsvis, men nådde så småningom en topp och föll därefter tillbaka. Frågan nu är inte om, utan när en liknande nedgång kan komma och hur djup den i så fall blir.
Trump avvisar undantag – marknaden reagerar
En viktig skillnad mot tidigare är att undantag från tullarna denna gång ser ut att bli färre. I ett uttalande den 16 mars gjorde Trump klart att några undantag inte är aktuella –
– Jag har inga sådana planer, sade han till reportrar.
Det är dock inte alltid tydligt vilka av Trumps uttalanden som är bindande och vilka som snarare ska tolkas som förhandlingsutspel. För bara en vecka sedan skapade han stor oro med ett inlägg på sociala medier där han hotade med femtio procents tullar på import från Kanada. Bakgrunden var ett nu tillbakadraget kanadensiskt beslut om en tjugofemprocentig tull på el till USA. Hotet fick återigen Midwest-premiernas tremånaderskontrakt att stiga snabbt, då stora leverantörer började kalkylera med betydligt högre kostnader.
Tullarna ser ut att bli långvariga
Även om den extra tullavgiften på kanadensisk el aldrig infördes, illustrerade situationen den osäkerhet som nu präglar handelsklimatet. Tullar används inte bara som skydd för inhemsk industri, utan också som ett verktyg i internationella förhandlingar. Men de kan också bli kvar under lång tid, som ett sätt att permanent ändra handelsbalanser.
Mycket talar för att de aktuella metalltullarna kommer att bestå. Även om efterfrågan är det som i slutändan avgör prisnivåerna, fungerar tullarna som ett stabiliserande stöd för de amerikanska premierna.
Geopolitik påverkar också prisbilden
Aluminiummarknaden påverkas inte enbart av amerikansk handelspolitik. Den geopolitiska utvecklingen spelar också stor roll, särskilt konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Den 18 mars meddelade Vita huset att Trump och Putin enats om ett tillfälligt stopp för ryska attacker mot energiinfrastruktur. Enligt Vita huset är detta ett steg i riktning mot fred –
– En rörelse mot fred, som det uttrycktes i uttalandet.
Även om en bredare vapenvila ännu inte har uppnåtts, kan sådana signaler påverka marknaden genom att stärka investerarnas förtroende och förbättra utsikterna för globala leveranskedjor.
Sammanfattning: osäkerhet dominerar
Sammantaget befinner sig aluminiummarknaden i ett känsligt läge. Initiala prislyft till följd av tullar har ersatts av en mer försiktig inställning, där aktörer inväntar tydligare signaler om framtida efterfrågan. Tydliga besked från politiskt håll – både vad gäller handelsregler och geopolitik – kommer att vara avgörande för hur priserna utvecklas under resten av året.
Källa: OilPrice.com
