Det är mycket som ska till för att få till en bra akustik och ljud i idrottsanläggningar. Hur ljudet dämpas i en badhall eller sprids ut och kanske förstärks i en arena är ett konstverk som både arkitekten, byggherren, akustikkonsulten och leverantören av ljudanläggningen kan ha haft en hand i.
Akustik betyder ju egentligen läran om ljudet, men man kan med akustik också mena hur det låter i ett rum, berättar Jan-Inge Gustafsson från Norconsult Akustikon. Han är specialist på rumsakustik och arbetar med projektering av akustik i allt från konsertsalar, teatrar och operor till arenor, bad och sporthallar.
– När man då pratar om bra och dålig akustik kan det betyda helt olika saker beroende på vad för rum man pratar om. En konsertsal skall ju ha en ganska lång efterklang som kan uppfattas som dålig om man skall framföra teater i samma rum. Akustiken beror på hur ljudreflexer från tak och väggar breder ut sig i ett rum, säger han.
Så dämpat som möjligt
När det kommer till badhus gäller det att få en så dämpad och bullerfri miljö som möjligt. Svårigheten ligger i att många av ytorna behöver vara av ett hårt material, till exempel kakel, som tål vatten och till och med högtrycksspolning, berättar Jan-Inge Gustafsson.
– Taket däremot kan ofta bestå av ett ljudabsorberande undertak. Med alla hårda väggytor finns det ändå stor risk att ljudet inte dämpas tillräckligt. Istället för att försöka ljudabsorbera kan man då diffusera ljudet, det vill säga sprida reflektionerna uppåt och nedåt. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis genom att använda konvexa eller vinklade ytor, ytor med struktur eller ribbverk. Vi har med våra simuleringsprogram kunnat visa i ett flertal badhusprojekt, vilka ytor, som är mest lönsamma att behandla. Vi har därmed också kunnat bidra till en större arkitektonisk frihet i utformning.
Per Pilerot på PP Arkitekter har jobbat mycket med badhus, bland annat äventyrsbadet i Sundsvall, Sundsta och Karlstad. Han berättar också att för att dämpa badhusmiljöns många ljud och dess begränsade möjligheter att ta hand om dem så gäller det att försöka få in så många ljudabsorbenter som möjligt samt oregelbunden reflektion eller riktad reflektion mot dessa ljudabsorbenter.
– Bra absorbenter är lite tjockare skivor av sten- eller glasull. I princip hela takytan bör täckas och på väggytorna från två meters höjd och uppåt, för att inte vara i kontakt med människor eller vatten.
Han berättar vidare hur man också kan komplettera med absorbenter på lägre nivåer om man bara kan skydda dem på något sätt från åverkan och direkt vattenpåverkan. Ett sådant sätt kan vara att täcka dem med en träpanel med öppna spalter mellan de enskilda panelbrädorna. Med en sådan lösning åstadkommes en absorberande vägg direkt i den nivå där ljudet ofta alstras.
– För att undvika en stående ljudvåg i rummet bör en oregelbunden rumsform eftersträvas. Det behöver inte vara stora vinklingar, rummet kan ändå upplevas som kvadratiskt om man så önskar. Alternativt kan man vinkla delar av väggen eller glaspartierna lätt uppåt för att styra ljudet till takens högvärdiga takabsorbenter. Det är en lösning som vi använt flera gånger, bland annat i Arena Skövde där väggarna bredvid motionsbassängen beklätts med snedställda fibercementskivor i de lägre delarna och med mineralullskivor på de övre delarna.
Sporthallar får tåliga men tysta ytor
Johan von Wachenfeldt från Karlsson Wachenfeldt Arkitekter har bland annat skissat upp Rimnershallen i Uddevalla Kommun och när Nordisk Sport & Fritidsmiljö når honom över telefon brister han ut i förvåning över hur långt bygget har kommit, som nu i princip är klart.
– Jag svimmar nästan nu när jag ser på bilderna. Det var väldans. Ja, en bra akustik ser vi som något självklart vid sådana här byggen. Det ska vara ett självklart mervärde. Och alla delar av rummet är lika viktiga för en bra akustik. Granulatgolv är till exempel bra för ljuddämpning. Tröga material i väggarna, som exempelvis betong, är bra och bidrar till en bra tålighet.
Jan-Inge Gustafsson på Norconsult Akustikon påpekar att sporthallar ställer krav på tåliga ytor, så material som porös mineralull fungerar inte. Som mekaniskt skydd kan man använda sig av en perforerad skiva, alternativt panelbrädor monterade som spalter.
– Den ljudabsorberande förmågan är helt beroende av perforationsgraden, respektive hur breda spalterna mellan panelerna är. Det är särskilt viktigt att ha hög ljudabsorption på väggytor i vistelsezonen samtidigt som det är där som behovet av ytskydd är störst, säger Jan-Inge Gustafsson.
Dämpa och förstärk i arenor
I arenor är de akustiska kraven avsevärt mer komplexa, fortsätter Jan-Inge Gustafsson. Det gäller att skapa en någorlunda dämpad akustik, men samtidigt får inte ljudet på plan dämpas för hårt eftersom det bidrar till dramatiken i upplevelsen.
– Bollar som studsar skall höras, gärna lite vasst. Liksom puckar som slår i sargen. Även publikens ovationer ska höras och gärna till och med förstärkas. Man kan faktiskt skapa sådan förstärkning med hjälp av elektroakustiska hjälpmedel, som mikrofoner och högtalare. Men med hjälp av våra simuleringsprogram kan vi skapa en akustik det är vanligare att skapa en akustik som så långt det är möjligt är anpassad till detta och dessutom fungerar för aktuella högtalarapplikationer, inte minst för konsertsituationer med gästande utrustning. säger Jan Inge Gustafsson.
En utmaning är att undvika störande ekon. Beräkningar kring ekon kan visualiseras i så kallade ekogram.
Jörgen Allén på Bose Sverige har varit med och designat ljudsystemen för flera arenor i Sverige, bland annat Scandinavium i Göteborg, Malmö Arena och Råsundastadion. Med hjälp av företagets program Bose Modeler kan de importera ritningarna över till exempel en arena och mata in information som konstruktionsmaterial, temperatur, luftfuktighet och olika publikmängder. Detta för att bland annat få reda på efterklangstider och var de ska placera högtalarna. Sedan kan de med hjälp av sin simulator Bose Auditioner själva höra hur det kommer att låta, om de skulle sitta i publiken på olika delar av läktarna.
– Med dessa verktyg kan vi snabbt och effektivt optimera anläggningen genom att minska antal högtalare och förstärkare tills en optimal ekonomi och prestandabalans är uppnådd, berättar Jörgen Allén.
