Transparenta transporter ger kunden koll  

Även om en vara är rättvisemärkt eller har en symbol som ska intyga att den är miljövänlig är det svårt för slutkunden att vara säker på att allt från produktion till leverans har gått till på ett bra sätt. Därför har forskare vid Lunds universitet arbetat fram en modell för transparens av varans väg.

 

 

- Vi konsumenter vill ofta veta - och till och med betala mer för - att en vara är framtagen och transporterad på ett schysst sätt. Nu arbetar vi med ett koncept som bevisar att transparenta transporter faktiskt kan fungera och att det finns potential att förändra transportbranschen, säger Henrik Sternberg, docent och forskare vid Lunds universitet.

Forskningsprojektet Transparenta transporter är en fortsättning på cabotagestudien som satte ljuset på utländska chaufförers dåliga villkor i Sverige. Det finansieras av Vinnova och slutredovisningen av förstudien kommer att presenteras den 9e december i Göteborg.

Modellen bygger på så kallade block chains, på svenska blockkedjor. Sådana har hittills använts med framgång inom finanssektorn. Där nyttjas bland annat bitcoins – en valuta utan bank – för att validera transaktioner inom det finansiella nätverket.  

Blockkedjor öppnar helt nya möjligheter för vad som kan göras med försörjningskedjor, säger Henrik och tar automatisk betalning, smarta kontrakt och framförallt transparens som exempel. Krypterade blockkedjor garanterar att alla transaktioner sker på det sätt som de gör anspråk på och att identiteter stämmer.

 -Märkningar som Fair Trade och Bra Miljöval talar bara om på vilket sätt varan är framställd, vilket är nog så viktigt, men inte hela bilden. För vissa produkter kan miljöpåverkan från transporter uppgå till närmare hälften av försörjningskedjans totala miljöpåverkan. Produkten kan dessutom vara transporterad på ett smutsigt sätt, med chaufförer som bor i långtradaren, inte har sett sin familj på ett halvår och som saknar socialt skyddsnät, säger Henrik.

Han menar att arbetet med transparens i transporter kan jämföras med medvetandegörandet av andra socialt oacceptabla inslag i försörjningskedjan, till exempel barnarbete.

- Transparens möjliggör medvetna val som är en förutsättning för viljan att köpa hållbart producerade och transporterade produkter.

Modellen testas nu av chaufförer och kunder med anknytning till Coop, Schenker, Naturskyddsföreningen, Transportarbetareförbundet, Chainvine, Cybercom, BTF och HVF Transport. Reaktionerna är positiva - det finns en vilja till förändring i branschen, säger Henrik och upplyser att samtliga aktörer i projektet endast kör med chaufförer inrikes som har kollektivavtalsliknande villkor.

- Sverige behöver fler chaufförer och självklart skall vi ta in utländska  chaufförer, men också de ska ha ordentliga försäkringar och rättvisa villkor. Slutkonsumenten har rätt att veta att hen köper en rakt igenom schysst vara.

Så här går transparenta transporter till:
I vårt exempel är det ett kaffe som produceras. När kaffepallen är skapad får den en blockkedja, i form av en streckkod eller ett nummer, som talar om vilket kaffe det är, varifrån det kommer och vilken miljömärkning och så vidare kaffet har. När så pallen lastas på ett släp måste den som tar  varorna ta över blockkedjan. Det görs genom att chauffören med hjälp av en mobil app flyttar över transaktionen till sin egen person. Denna chaufför måste alltså personligen säkerställa att kaffet kommer från den aktuella kaffeproducenten. När kaffet lossas ser mottagaren av leveransen var kaffet har varit tidigare och verifierar med appen att ”rätt” person lämnar över det.

Om blockkedjan inte är verifierad kan nästa led vägra att ta emot kaffet. Exempelvis kan en hel butikskedja ställa som krav att de som transporterar kaffet har kollektivavtal. När kaffet väl hamnar i butikshyllan är det verifierat genom hela kedjan. Kunden kan följa kaffets väg och vara säker på att kaffet har producerats, transporterats och hanterats på exakt det sätt som förpackningen anger.
Det räcker att tio till tjugo procent av konsumenterna efterfrågar transparenta transporter för att de ska betala sig.

Text: Susanne Ringheim Kilje