Att bygga nya laddstolpar för elbilar är dyrt. Att ansluta till det befintliga belysningsnätet kostar däremot bara en bråkdel så mycket. Lovisa Gustafsson på BioDriv Öst förbereder för att vi inom en snar framtid ska kunna ladda våra elbilar i lyktstolpar.
Ibland finns lösningen närmare än man tror. De flesta bilvägar i landet är täckta av belysningsnät och dagens LED-armatur är så energieffektiv att dessa nät numera har en överkapacitet. Jämfört med tidigare 125 Watt drar gatlamporna nu bara 25 Watt. Därmed har mycket elkapacitet frigjorts som kan användas på ett smart sätt genom att montera laddare på gatubelysningen. Tidigare har det inte varit tillåtet, men tack vare en lagändring är det nu möjligt att genomföra. Det kan revolutionera utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon.
– Det blir helt enkelt lättare att distribuera laddning, säger Lovisa Gustafsson, sakkunnig inom elektrifiering och infrastruktur på BioDriv Öst.
Tanken är att täcka vita fläckar där det i dag saknas laddning och är ekonomiskt olönsamt att sätta upp en traditionell laddstation.
– Behovet av denna typ av lösning är som störst i utkanten av städerna, i förorter och i bostadsområden där jag tror det kan bli en eller ett par laddare per kvarter. Men den här sortens laddinfrastruktur är till stor nytta även på landsbygden, säger Lovisa Gustafsson.
Att bygga en laddstolpe kostar i dag kanske 100 000 kronor. Då är det svårt att få ihop ekonomin i utkanten av städerna eller ute på landsbygden där det inte är så stor efterfrågan.
– Samtidigt finns en hönan-och-ägget-situation på vissa platser där få skaffar elbil på grund av begränsade laddmöjligheter, konstaterar Lovisa Gustafsson.
Fördelarna med att utnyttja överkapaciteten i befintliga belysningsnät är flera. Förutom kostnadsbesparingen innebär det små ingrepp i gatumiljön samt att både installation och flytt av laddstolpar kan ske snabbt om behovet ändras.
I och med att det blir långsamladdning i anslutning till lyktstolparna tänker sig Lovisa Gustafsson att målgruppen främst blir boende i lägenheter. Då kan bilen ladda när den står parkerad över natten. Långsamladdningen kommer att ha 3,7 kW, vilket ger ungefär 25 mils körning på en nattladdning, tillräckligt för att klara normal vardagskörning för de allra flesta.
Idén att ta vara på gatubelysningen på det här sättet har redan testats framgångsrikt i Askersunds kommun när de fick dispens från nätkoncessionen för ett antal år sedan. Det projektet kallades Green Street Light.
Vissa elledningar är undantagna från kravet på nätkoncession. Det innebär att det är tillåtet att distribuera el från nätet utan specifikt tillstånd. Det finns många sådana undantag sedan tidigare. Lagändringen som ger undantag även för belysningsnätet trädde i kraft första januari 2022 och står i Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857). För att underlätta för olika aktörer att dra nytta av lagändringen har Lovisa Gustafsson i samarbete med Stockholms stad skrivit en upphandlingsförfrågan i form av en extern remiss, en så kallad Request For Information, RFI. Det är ett sätt att undersöka behov och möjligheter för att kunna formulera bra kravspecifikationer i kommande upphandlingar.
– Det är också ett sätt att ta reda på vad det kan tänkas kosta och vilka planer branschen har angående detta, säger Lovisa Gustafsson.
Stockholms stad är en stor aktör som har kontakt med många distributörer. Att samarbeta med dem ökar chansen att få in många svar. RFI:n innehåller en mängd frågor som ska skickas ut till företag som installerar och tillhandahåller laddinfrastruktur. Frågorna handlar exempelvis om huruvida de kan erbjuda ett helt paket med installation, underhåll och betalning eller om det är möjligt att bara köpa laddinfrastrukturen för att som kommun sköta underhållet själv.
– Eftersom den här typen av upphandling inte har gjorts förut är det svårt att göra en upphandling direkt. Dessutom får en RFI dem som kan lägga anbud att tänka efter hur det ska gå till, säger Lovisa Gustafsson.
