Trafikverket har redovisat de åtgärder som vi avser att vidta för att avhjälpa brister i den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägsbranschen till regeringskansliet, Infrastrukturdepartementet. Järnvägsbranschen är okänd och antalet utbildningsplatser inom det järnvägstekniska området är underdimensionerade samtidigt som det är svårt att attrahera sökanden till de utbildningsplatser som finns i dag. Antalet utbildningar och utbildningsplatser behöver öka, men i dagsläget minskar de på grund av lågt intresse och låg lönsamhet för utbildningsanordnare. Samtidigt pågår ett generationsskifte med stora pensionsavgångar, vilket innebär en underbemanning av bland annat erfarna medarbetare så som tekniker, projektledare och specialister.
Det finns en rad brister inom utbildningssystemet som bland annat rör krav på utbildningar, anläggningar, lärare och behörigheter samt hur man säkerställer att dessa uppfylls. Dessa systembrister gör att det idag är otydligt för alla parter vad som gäller.
– Det pågår och planeras för omfattande satsningar inom järnvägen vilket förutsätter en god kompetensförsörjning. Trafikverket har utrett behoven och föreslår åtgärder uppdelade på två områden. Det ena är insatser där Trafikverket tillsammans med branschen kan ta fram lösningar. Det andra är insatser där det är önskvärt att riksdag och regering fattar beslut t.ex. höjda ersättningstak för utbildningar säger Hans Celander, avdelningschef HR kompetens.
Ett exempel på en åtgärd som Trafikverket kan lösa tillsammans med branschen är att ta fram en modell för att bilda en branschskola/järnvägstekniskt kompetenscenter.
– Modellen ska innehålla en beskrivning av skolans uppdrag, hur samverkan ska ske och hur den ska organiseras och finansieras, berättar Linda Åhlberg, HR strateg.
Det är också nödvändigt att hantera och hitta lösningar för de systembrister som identifierats och finna en förvaltning tills dess att en eventuell branschskola finns på plats, konstaterar Linda.
– Åtgärderna som vi gör inom ramen för regeringsuppdraget under 2021–2022 kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet från 2023 och framåt. När vissa av åtgärderna väl är genomförda, måste det finnas en förvaltning för dem. Kompetensförsörjning är ett långsiktigt arbete, avslutar Hans.
