Trådlös teknik kan sänka kostnaderna för bredbandsutbyggnaden, men lokala förhållanden avgör vilken teknik som är mest kostnadseffektiv. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) uppföljning av målen i regeringens bredbandsstrategi.
PTS har analyserat möjligheterna att nå regeringens bredbandsmål till 2025, och bedömer som tidigare att det blir en utmaning att fullt ut nå målet. Det finns goda möjligheter att nå 98 procent med 1 Gbit/s till 2025, vilket är det första delmålet för 2025. Den största utmaningen kommer att vara att nå ytterligare 1,9 procent av hushållen och företagen med 100 Mbit/s, vilket är det andra delmålet där 99,9 procent ska ha tillgång.
Om dessa hushåll och företag som saknar 100 Mbit/s skulle anslutas med fiber och på så sätt få minst 1 Gbit/s bedömer PTS att detta skulle kosta 16–20 miljarder kronor utöver de investeringar marknadsaktörerna antas göra inom den aktuella perioden. Skulle de i stället anslutas med minst 100 Mbit/s via mobilnäten skulle det kosta 12–14 miljarder kronor, enligt PTS beräkningar.
Nya och uppgraderade sändarplatser står för ungefär halva kostnaden. Den andra hälften av kostnaden är investeringar för att ansluta de mest utnyttjade sändarplatserna med fiber. PTS har inte uppskattat vad kostnaden skulle kunna bli om mobilnäten används i kombination med andra trådlösa tekniker.
För en kostnadseffektiv utbyggnad där användarna garanteras 100 Mbit/s via trådlösa nät krävs att kluster av byggnader kan anslutas via samma sändarplats. Lokala förhållanden spelar därmed en stor roll när det gäller om fiber eller trådlösa nät ger den billigaste utbyggnaden.
– Samhället behöver fortsatt ta ett stort ansvar för att alla i Sverige ska få en bra bredbandsuppkoppling. Tillskotten av offentliga medel och en aktiv samverkan på lokal, regional och nationell nivå behöver fortsätta för att så effektivt som möjligt skapa dessa förutsättningar, säger Dan Sjöblom, PTS generaldirektör.
