Gasledningen Nord Stream 2 är färdig att tas i drift, så fort tyska tillståndsmyndigheter sagt ja. Gasen kan ge ett betydande bidrag till den västeuropeiska energiförsörjningen. Men länder som USA, Polen och Ukraina liksom regeringspartiet De gröna vill att gasledningen aldrig tas i bruk. I FOI-studien Rysk gas till vilket pris? Tyskland och Nord Stream 2 beskrivs ett tyskt dilemma som är lika lättförklarligt som svårlöst:
Dilemmat blir än tydligare när man ser på den tyska energimixen som består av närmare 25 procent naturgas och man vet att Nord Stream 2 skulle upp till fördubbla tillgången på gas. Ett välkommet tillskott eftersom Tyskland är i färd med att utrangera kärnkraften i år och brunkol fram till år 2030. Och eftersom Tyskland redan är beroende av rysk energi – hälften av all naturgas och 40 procent av all råolja som förbrukas importeras från Ryssland – så är landet känsligt för minskade ryska leveranser. Det har vi inte minst sett under energipriskrisen denna vinter då Ryssland delvis strypt gasleveranserna till Tyskland, vilket närmast tömt de tyska gasreservoarerna som fungerar som lager för hela Västeuropa.
– De tyska gasreservoarerna är jätteviktiga för att säkerställa utbudet av el och påverkar energipriserna i hela Europa. De är speciellt viktiga för Tyskland vars industri är beroende av naturgas, säger FOI-forskaren Alina Engström som tillsammans med Petra Emerson skrivit rapporten för försvarsdepartementet.
I den tyska inrikespolitiken går det en gränslinje rakt igenom den nybildade regeringen.
– Socialdemokraterna har varit med om att besluta om Nord Stream 1 och 2 och är positiva, liksom den tidigare regeringspartnern CDU. Men nu sitter De gröna i regeringen och de är emot Nord Stream 2, av klimatpolitiska och människorättsliga skäl, säger Alina Engström.
Internationellt har Tyskland att hantera flera kritiska röster till projektet. Öst- och centraleuropeiska stater med Polen och Ukraina i spetsen anser att Nord Stream 2 ger Ryssland en ytterligare möjlighet till ekonomiska och energipolitiska påtryckningar.
– Med Nord Stream 2 kan gas levereras direkt till Tyskland och Västeuropa. Därmed ökar deras beroende av Ryssland, som kan stänga gasleveranserna till och genom Ukraina och Polen, säger Alina Engström.
I väst är det främst USA som är kritiskt till gasledningen, eftersom de anser att ett europeiskt energiberoende gentemot Ryssland har säkerhetspolitiska implikationer.
– Just nu vill USA att Tyskland ska stoppa öppnandet av Nord Stream 2 som del av det sanktionspaket som väst förbereder i den händelse att Ryssland skulle rikta ytterligare aggression mot Ukraina.
Det som händer nu, oavsett om de tyska tillståndsmyndigheterna godkänner certifieringen av gasledningen eller ej, hänger i stort på vad som sker i Ukraina.
– Förbundskansler Olaf Scholz har öppnat upp för att Tyskland är villigt att diskutera Nord Stream 2 som en möjlig sanktion vid en ytterligare rysk aggression i Ukraina, säger Alina Engström.
