Remisstiden har gått ut för Trafikverkets nationella plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Trafikverkets huvudleverantör av spårväxlar, Vossloh Nordic Switch Systems, anser att remissförslaget har för lite fokus på kompetensbristen inom järnvägsbranschen.
Vossloh menar att den kompetensbrist som råder när det gäller personal på i stort sett alla nivåer inom svensk järnväg är besvärande, för att inte säga akut. De initiativ som hittills tagits av regeringen, Trafikverket och andra intressenter har varit välkomna, men är inte tillräckliga. Detta trots att Trafikverket själva skriver att resurs- och kompetensbrist inom anläggningsmarknaden riskerar att leda till ökade kostnader, till att planerade åtgärder inte kan genomföras samt till att transportsystemet inte kan ställas om i den snabba takt som krävs för att nå klimatmålen.
– Kompetensbristen är en ödesfråga för Sveriges förmåga att utveckla och bibehålla tågresandet och järnvägen som en klimatsmart pulsåder genom landet i framtiden. Därför har vi valt att förtydliga vår argumentation i ett eget remissvar, säger Bertrand Gryspeert, vd för Vossloh Nordic Switch Systems och fortsätter:
Vossloh menar att det krävs ett mer kraftfullt, systematiskt och operativt angreppsätt för att kompetensbristen inte ska bli den flaskhals som gör att de politiska ambitionerna inte kan nås.
– Vi tycker att kompetensförsörjningen måste lyftas in som en del i Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033, säger Bertrand Gryspeert.
Mälardalsrådet beräknade i en rapport från år 2020 att bristen på arbetskraft inom infrastruktursektorn bara i Stockholm/Mälardalsregionen kommer leda till en samhällsekonomisk förlust på 15–25 miljarder samt minskade skatteintäkter på 5–9 miljarder kronor under perioden 2020–2029. Ovanpå detta kommer minskad omsättning för infrastrukturföretag och samhällsekonomiska förluster till följd av förseningar av projekt.
– Järnvägsbranschen är högst attraktiv för många i den yngre generationen, som ser en stark koppling mellan järnvägen och dess potential för en hållbar omställning av transporter. För att deras entusiasm ska kunna tas tillvara krävs det att vi arbetar tillsammans för att fånga upp dem och erbjuda adekvat utbildning, säger Bertrand Gryspeert.
Vossloh menar att Trafikverkets initiativ att etablera ett så kallat Järnvägscollege, som just nu undersöks, är en nödvändig men inte tillräcklig åtgärd för att säkerställa kompetensförsörjningen. För att förhindra att den svenska järnvägen havererar på grund av kompetensbrist, behövs en bredare satsning på tekniska utbildningar med järnvägsinriktning på alla utbildningsnivåer – från fyråriga gymnasieingenjörsutbildningar till YH-utbildningar samt högskole- och universitetsutbildningar.
– Vi är redan idag beredda att operativt och omgående engagera oss i uppbyggnaden av ett järnvägstekniskt utbildningskluster i Hallsberg, bland annat genom att bereda plats för en skola i de lokaler vi nu projekterar där. Vi hoppas att alla berörda myndigheter, utbildningsanordnare och inte minst övriga företag i järnvägsbranschen vill följa oss på denna resa. Så att järnvägen kan nå sin fulla potential – även i framtiden. För utan en kraftig satsning på utbildning riskerar tågen att stanna, säger Bertrand Gryspeert.
