Ostlänken är en förutsättning för en utvecklad regionaltågstrafik i Stockholm-Mälarregionen och nu sluter grannregionerna i Mälardalen upp bakom järnvägssatsningen. Att tidsplanen hålls och att Ostlänken finansieras fullt ut är två av de krav som Mälardalsrådets infrastruktursamarbete ställer på regeringen inför beslutet om framtidens spår och vägar senare i vår. Kraven har presenterats på ett möte i Sveriges riksdag.
Trafikverket har lämnat sitt förslag till vilka infrastruktursatsningar som ska göras fram till 2033 och nu är det upp till regeringen att avgöra vilka spår, vägar och farleder som ska byggas. Resurserna är begränsade och det kommer behövas hårda prioriteringar. Genom Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En Bättre Sits har länen i Stockholm-Mälarregionen enats om sju tydliga krav på regeringen om vad som behöver prioriteras. I samarbetet ingår Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län, Region Sörmland, Region Östergötland och Region Gotland.
– Våra regioner vill fortsätta att utveckla transporterna, bostadsbyggandet och klimatarbetet så att människor kan bo, leva och verka i Mälardalen. Nu vill vi att staten svarar upp i planeringen av framtidens transporter och håller sina löften om Ostlänken och annan infrastruktur som ger nytta för hela landet. I Trafikverkets förslag har delar kommit med, men vi riskerar förseningar av bland annat Ostlänken, säger Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande Region Sörmland och vice ordförande Mälardalsrådet.
I Trafikverkets förslag till nationell plan har färdigställandet av Ostlänken flyttats fram från 2028 till 2035. 67 miljarder kronor avsätts fram till 2033, vilket innebär att det saknas 10-20 miljarder i finansieringen av Ostlänken, beroende på vad prislappen slutligen landar på. Osäkerheten slår direkt mot kommunerna och regionerna längs med sträckningen som planerar för nya bostäder och jobb.
