En färsk rapport från analys- och teknikkonsultbolaget WSP visar att Sverige under lång tid skjutit viktiga underhållsinvesteringar på framtiden. Sverige har aldrig lagt så lite pengar på underhåll som vi gör idag. Framför allt är det vägar och VA-system som sticker ut, där risken är att investeringarna knappt klarar av att stoppa förfallet.
Historiskt har Sverige investerat stora belopp i den gemensamma infrastrukturen, så som vägar, järnvägar, el- och vattensystem. Men samtliga system börjar falla för åldersstrecket samtidigt som reinvesteringarna de senaste decennierna sjunkit. Det betyder att Sverige skjuter en stor underhållsskuld framför sig. Till exempel skulle reinvesteringarna i VA-systemet behöva öka från 3 till 5 miljarder kronor per år endast för att upprätthålla dagens status. Även kraftproduktionen närmar sig sitt bäst före-datum.
Enligt WSPs rapport sammanfaller den tekniska livslängden för befintlig svensk vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft under perioden 2045–2060. Det betyder att samtidigt som systemet behöver byggas ut kraftigt krävs omfattande reinvesteringar.
– Med rätt prioriteringar och insatser i tid kan Sverige skjuta fram bäst före-datumen, men det kommer kräva tuffa prioriteringar. Nu har vi levt under en tid då energisystemet och dess status legat i fokus och det är bra att insatser görs. Men vi ser liknande utmaningar när det kommer till VA-systemen, vilket inte diskuteras lika mycket. Samtidigt står vi inför svåra beslut när det gäller nysatsningar på järnväg och väg kontra underhåll av densamma. Beslutsfattare behöver lyfta blicken och se helheten, allt hänger ihop och bristande underhåll gör oss sårbara som samhälle, säger Håkan Danielsson, vd WSP Sverige.
När det kommer till transportinfrastrukturen är behoven av underhåll stora både på järnväg och väg, särskilt när det kommer till vägnätet. Faktum är att vi aldrig lagt så lite pengar (kronor per fordonskilometer) på drift och underhåll i det statliga vägnätet som på 2010-talet. I början av 1990-talet uppgick drift och underhållskostnaderna till 20 öre per fordonskilometer, jämfört med 13 öre 2018.
I rapporten har WSP undersökt svenskarnas oro kopplat till statusen på infrastrukturen i samhället. Störst oro utrycker svenskarna kring elnäten, men det finns också bekymmer kopplat till statusen på svenska vägar och järnvägar. Det är en tydlig skillnad bland boende i städer och på landsbygden, där oron för el och vägar är större på landsbygden.
Däremot är det få som oroar sig för statusen på VA-systemen, sannolikt är de få som känner till hur bristerna där ser ut. På frågan vilka hinder som finns när det gäller att ta hand om samhällstillgångarna pekar svenskarna framför allt på politiska beslut. Bland boende på landsbygden är tilltron till de politiska besluten lägre.
