I ansökan till 2023 års tågplan satsar Green Cargo på tillväxt inom den intermodala trafiken med ett helt nytt nätverk. Med en effektiviserad och smart vagnsstyrning kommer nätverket erbjuda ökad transportfrekvens, kortare ledtider och högre punktlighet. Satsningen skapar förutsättningar för en godsvolymtillväxt på 2 miljoner ton, vilket motsvarar 10 procent av Green Cargos hela transportvolym i dagsläget eller en fördubbling av den befintliga intermodala trafiken.
– Det här är en ansökan som innehåller en kraftfull hållbarhetssatsning. Dels innebär den en helt avgörande åtgärd för omställningen till ett klimatsmart och transporteffektivt samhälle med att flytta gods från väg till järnväg, dels kommer den stärka Green Cargos långsiktiga lönsamhet. En rent grön tillväxtaffär för både samhället och Green Cargo, säger Ted Söderholm, vd på Green Cargo.
Allt sedan finanskrisen har järnvägen haft svårt att ta igen förlorade marknadsandelar i konkurrensen med billiga vägtransporter. Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen och den långväga fossildrivna lastbilstrafiken har ökat i en tid när utsläppen måste minska. I både EU och Sverige finns transportpolitiska mål om att mer gods ska gå på järnväg med hänsyn till den höga energieffektiviteten och de låga utsläppen. Järnvägstrafiken står för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid samtidigt som den står för 24 procent av det totala godstransportarbetet och 7 procent av personresandet.
– En enda lokförare kan med ett eltåg dra 40–50 enheter på räls, i jämförelse med 40–50 lastbilar som kräver lika många förare på E4:an när det samtidigt råder förarbrist. Det är resurseffektivt att använda den kapacitetsstarka järnvägen den långa sträckan mellan en hamn och en kombiterminal. Samtidigt skapas en efterfrågan på fler lokala, kortare lastbilstransporter när godset ska till eller från kombiterminalen. Det är en energieffektiv och klimatsmart transportkedja, säger Ted Söderholm.
Den största potentialen för icke-organisk tillväxt för järnvägstransporter finns i den internationella godstrafiken som genererar miljontals långväga lastbilstransporter per år i Sverige. Faktorer som stigande bränslepriser och en utbredd förarbrist i Europa drivit upp fraktpriserna för fjärrtransporter på väg. Detta har lett till en ökad efterfrågan på intermodala transporter, där exempelvis en container eller trailer utnyttjar flera trafikslag i transportkedjan.
– Om vår ansökan godkänns kommer vi att kunna erbjuda ett effektivt nätverk för intermodala transporter som en del av vårt befintliga transportnätverk. Det innebär kapade ledtider med upp till ca 30 procent, högre transportfrekvens och framför allt bättre punktlighet. Hanteringen blir förenklad, fyllnadsgraden högre och därmed blir marknadspriserna konkurrenskraftiga och förutsägbara. Det här är faktorer som kunderna efterfrågar, säger Ted Söderholm.
