Sjöfartsverket har beslutat höja farledsavgifterna med 5,1 procent samt lotsavgifterna med 10 procent från och med 1 januari. Svensk Sjöfart anser att beslutet är ytterst beklagligt och att beslutet att höja avgifterna kommer dessutom samtidigt som den svenska ekonomin ser ut att bromsa in och flera bedömare varnar för en kommande lågkonjunktur.
– Att genomföra så här kraftiga höjningar av farleds- och lotsavgifter, samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur och sjöfarten dessutom likt övriga samhället har påverkats av de kraftigt ökade energipriserna, är mycket olyckligt då det minskar den svenska konkurrenskraften och bidrar till ökade kostnader för importerade varor. Ovan på det motverkar det också den överflyttning av gods från land till sjö som det finns en enighet om i Sveriges riksdag, säger Anders Hermansson, VD Svensk Sjöfart.
Farledsavgifterna är en mycket viktig fråga för handelssjöfarten och svensk industri. Avgifterna påverkar såväl sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag som den svenska exportens konkurrenskraft. Höjda avgifter bidrar också till ökade kostnader för import- och insatsvaror. Sjöfartsverket under flera tidigare år har genomfört stora höjningar, trots att branschorganisationer dess negativa påverkan både för överflyttningen och för industrins konkurrenskraft.
Sjöfartsverket har under innevarande år erhållit ett särskilt tillskott från regeringen om sammanlagt 220 miljoner för att täcka kostnader för de uppgifter som Sjöfartsverket utför och som ska finansieras med anslag och inte över avgifter. Detta föreslogs dock bara som tillfällig åtgärd och någon förlängning har inte aviserats från regeringen.
– Svensk Sjöfart är djupt bekymrade över att regeringen inte permanentar dessa medel till Sjöfartsverket, då de uppgifter som medlen är tilltänkta att bidra till inte är av tillfällig natur. Dessa medel utgör exempelvis medel till arbete med den delen av Sjöfartsverkets verksamhet som är riktad mot allmänheten, ex. när sjöräddningen rycker ut för att rädda personer på fritidsbåt i nöd eller för den delen för att hålla beredskap för flygräddningen. Inom båda dessa områden räcker de medel som är tilltänkta att finansiera verksamheten inte till. Effekten blir att handelssjöfarten genom avgifterna får bära kostnaderna när Sjöfartsverket bygger upp stora underskott. Man kan inte ducka för detta och låta kostnader om flera hundra miljoner per år landa på farledsavgifterna- då är det inte konstigt att vi ser dessa höjningar, säger Anders Hermansson.
Positivt i sammanhanget är dock den särskilda klimatkompensation för sjöfarten som regeringen aviserade i budgetpropositionen förra året under 2023 och 2024. Sjöfartsverkets inriktning att använda det aviserade tillskottet till en sänkning av farledsavgifterna samtidigt som miljöincitamentet utökas, gör dock att effekterna av avgiftshöjningarna skjuts upp, samtidigt som effekterna av satsningen i sig minskar.
