Passagerartrafikens återhämtning efter pandemin mattas tillfälligt av under nästa år. Ett oroligt omvärldsläge och en förväntad lågkonjunktur ligger bakom bedömningen i Transportstyrelsens nya passagerarprognos för åren 2022-2028.
Vårens prognos över flygbranschens passagerarsiffror har skrivits ned för 2023. Samtidigt har siffrorna justerats upp för de resterande åren fram till 2028. Det innebär att utrikestrafiken skulle kunna vara tillbaka på 2019 års nivå inom prognosperioden, medan inrikestrafiken fortfarande har en bit kvar.
– Det finns visserligen en stor reslust bland människor efter pandemiåren. Men det finns också många faktorer som gör att efterfrågan på flygresor ser ut att mattas av, som till exempel stigande inflation och höjda räntor. Vår nya prognos bygger på att lågkonjunkturen inte blir allt för utdragen, säger Simon Posluk, enhetschef vid avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.
Det totala antalet passagerare till och från svenska flygplatser uppgick år 2019 till 22,4 miljoner, men minskade drastiskt under pandemiåret 2020 till 5,6 miljoner. Prognosen för innevarande år är satt till 14,6 miljoner passagerare och nästa år uppskattas siffran öka till 16,7 miljoner.
När det kommer till utrikestrafiken väntas ökningen bli betydligt större än för inrikestrafiken. Årets uppskattade 10,5 miljoner utrikespassagerare beräknas öka till 12,2 miljoner under nästa år. Det kan jämföras med antalet inrikespassagerare som i år ser ut att bli 4,1 miljoner och nästa år uppskattas till 4,5 miljoner.
Prognosen innehåller även en beräkning av flygets utsläpp av koldioxid. Mellan år 2004 och 2019 minskade koldioxidutsläppet per passagerare med 21 procent. Samtidigt ökade antalet passagerare med 62 procent, vilket innebär att det totala utsläppet av koldioxid ökade med 28 procent.
– Det är positivt att utsläppsnivån per passagerare sjunker. Det kan förklaras med att flygplanen blivit allt mer bränsleeffektiva och att antalet passagerare per avgång har ökat kontinuerligt, säger Simon Posluk.
