Oron inför övergången till tågplan 2023, T23, som sker den 11 december gör det det råder en ”lugnet-före-stormen-känsla” för potentiella systemhaverier. Kan man köra all planerad tågtrafik under kommande månader eller nödgas man reducera under en tid? Det är helt legitima frågor eftersom en hel del av de kritiska frågor som ställts till Trafikverket förblivit obesvarade från myndighetens sida under implementeringen.
Massmedia har följt frågan i veckan och tunga aktörer som SJ och Green Cargo har fått tid i etern, liksom Tågföretagen. Sammantaget ser Tågföretagen att både system och processer lider av sådana utmaningar att slutet av 2022 och hela 2023 med stor sannolikhet kommer att bli ett utmanande år för såväl Trafikverket som Sveriges tågföretag, och i förlängningen för resenärer och transportköpare som slutkunder.
Hanteringen från Trafikverkets sida hittills har lett till ökade administrations- och produktionskostnader för tågföretagen samt försenar biljettsläpp till resenärer och försvårar försäljningen av godstransporter. När banarbetsplaneringen försenas påverkar det möjligheten för tågföretagen att planera om och planera ersättningstrafik.
Tågföretagen har under systeminförandet fått ta ansvar för att granska och ge förslag på korrigeringar av de bristande systemleveranserna från Trafikverket, vilket har inneburit en administrativ belastning för personal som har unika kompetenser inom områden där förekomsten av kompletterande personalresurser är begränsad.
Tågföretagen har därmed svårt att hinna med utveckling för att möta alla förändringar samt att utbilda sin personal. Buggar upptäcks fortfarande och processer justeras för att hantera de fel som upptäcks. Systembristerna har lett till manuella och kostsamma work-arounds i tågföretagens system.
Det skapar osäkerhet när underlag och planer från Trafikverket inte ser ut som utlovats. Trafikverket kompenserar inte Tågföretagen för några kostnader eller förluster som uppstår som en följd av den bristande leveransen.
