Trafikverkets metoder för att motverka tågförseningar kritiseras hårt av Riksrevisionen. Pengar som kunde ha lagts på banunderhåll går i stället till administration av två system som enligt Riksrevisionen inte ens fungerar.
– Det här är allvarlig kritik, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen till DN.
Trafikverket har två ekonomiska system som ska få tågbranschens aktörer att förbättra punktligheten. Det ena kallar man för kvalitetsavgifter. Den som orsakar en försening ska enligt reglerna betala en avgift till den andra parten. Till exempel kan SJ bli skyldigt att betala Trafikverket pengar om det är SJ som har orsakat problem, och vice versa.
Det andra kallas för regressrätt. Det innebär att tågoperatörerna kan vända sig till Trafikverket och begära ersättning för sina och kundernas merkostnader när Trafikverket orsakar en försening.
Men så har det inte fungerat, slår Riksrevisionen fast i en granskning som lämnats till riksdagen. Trots att det ena systemet har funnits i tio år, och det andra i snart fem år, så är punktligheten för persontåg mer eller mindre densamma som för 20 år sedan. Specifikt för snabb- och fjärrtåg är den betydligt sämre än för 20 år sedan.
