Ligger den 12-åriga infrastrukturplanen 2022–2033 kvar efter valet undrar Tågföretagen?
De politiska effekterna på vår sektor styrs av hur svenska folket röstar, men det är andra frågor och vad politikerna tycker där som avgör valet. Prioriterade frågor som: Ligger den 12-åriga infrastrukturplanen 2022–2033 kvar som den beslutades av regeringen i juni? Eller rivs den upp? Och i så fall, vad blir kvar? På ett mer generellt plan påverkas våra frågor mer konkret av klimatagendans och energikrisens betydelse för väljarna och hur mycket politiken därmed styr samhället, både människor och företag, mot klimatsmartare val av transporter. Under ytan kokar dock våra frågor och vi ser att det rör sig politiskt. Vi har därför uppdaterat förra veckans nyhetsbrev med ett par kompletterande redogörelser avseende partiernas syn på utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan och Oslo-Stockholm.
Oavsett valresultat är det helt säkert att riksdagens och utskottens – i synnerhet Trafikutskottets – sammansättning kommer att påverka kommande månaders aktiviteter. Vi vet att engagerade nyckelpersoner, exempelvis utskottets ordförande Jens Holm (V), dess förste vice ordförande Anders Åkesson (C), dess tredje vice ordförande Teres Lindberg (S) och Jasenko Omanovic (S), inte ställer upp för omval till riksdagen.
Energikrisen slår hårt. Att stimulera till mer energieffektiva transporter är i ett sådant läge eftersträvansvärt. Järnvägstrafikens energiåtgång är mindre än en tredjedel av vägtrafikens, men energi utgör ändå en stor andel av produktionskostnaderna för tågtrafiken. Trafikverket har en unik systematik för att köpa upp elenergi på terminer med fem års horisont, vilket ser ut att hålla energipriserna nere för tågföretagen under kommande år. Trafikverkets smarta hantering förtjänar att uppmärksammas.
