Alla år av väntan på Tvärförbindelse Södertörn, den planerade trafikled som ska lyfta näringslivet och möjligheterna att bo på Södertörn. Det var temat när kommunstyrelsens ordförande Lennart Kalderén (M) invigningstalade på årets upplaga av Södertörns rådslag.
– Det senaste jag hörde var att tvärförbindelsen kanske blir klar först 2029 - vi kommer då kunna räkna till decennier av förlorade år för näringslivet och invånarna på Södertörn, säger han.
Onsdagen den 10 april var det dags igen för Södertörns rådslag, det årliga evenemanget där representanter för näringslivet, högskolorna och Södertörns åtta kommuner träffas för att bland annat diskutera olika sätt att samarbeta och lyssna på föredrag.
Kommunstyrelsens ordförande i Salem, Lennart Kalderén (M), höll invigningstalet och mycket av det handlade om Tvärförbindelse Södertörn. Det är ett projekt som startats av Trafikverket och som bland annat ska göra det lättare och resa inom Södertörn. En ny trafikled ska ge bättre säkerhet och framkomlighet för alla typer av trafikanter: bilister, cyklister, fotgängare och inte minst för all den godstrafik som går genom Södertörn varje dygn. Frågan är bara när den nya leden blir verklighet.
– Tvärförbindelse Södertörn har funnits på alla upptänkliga prioriteringslistor genom åren. 2002 skrevs ett avtal med staten om att tvärförbindelsen skulle byggas. Huddinge kommun jobbade på i motvind med att antal detaljplaner innan staten stjälpte projektet genom att åberopa miljöbalken, och krävde att projektet skulle göras om i sin helhet. Det var 2012, säger Lennart Kalderén och fortsätter:
– Vi närmar oss nu 2020 och ännu är inte leden beslutad eller finansierad fullt ut. Det senaste jag hörde var att tvärförbindelsen kanske blir färdig till 2029. Vi kommer då kunna räkna till decennier av förlorade år för näringslivet och invånarna på Södertörn innan leden - kanske - blir körbar. Jag frågar mig själv om jag någonsin kommer få åka på den här leden.
Lennart Kalderén tycker att “det samhällskontrakt som borde råda mellan staten, dess ämbetsverk och kommunerna på Södertörn visar på många luckor”.
– Samhällskontraktet borde fungera så att Södertörn som tillväxtmotor för Stockholms län och hela landet får statens hjälp med att skapa tillväxt, främst genom att infrastrukturen byggs ut. Ja, inte bara hjälp från staten, det är ju våra skattepengar som måste användas lokalt, säger han.
