Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större. Det visar Nils Holgerssonrapporten, som bland andra Bostadsrätterna står bakom.
De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som kostnaderna minskar totalt. Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med 32,2 procent och elnätspriset med 0,4 procent. Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.
– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Priserna för fjärrvärme, VA och avfall ökar betydligt mer än KPI. För fjärrvärme ökar priserna med 1,8 procent i genomsnitt. VA-priserna ökar med 3,8 procent och spridningen mellan kommunerna är fortsatt mycket stor. I några kommuner betalar invånarna fem gånger så mycket för VA som i kommunerna med lägst taxa. Även avfallspriserna ökar kraftigt med 4,3 procent.
– Fjärrvärmepriserna har den högsta ökningen på åtta år. VA-ökningen är också stor, i 38 kommuner höjs priserna med mer än 10 procent. Det belyser hur viktigt det är med investeringsplanering så att priserna inte behöver chockhöjas från ett år till ett annat, säger Hans Dahlin.
