Basprognoser som slår fel, ensidigt fokus på el och biobränslen, en bristande insikt om infrastrukturens roll för klimatmålen och en alltför svag tilltro till effektiva transporter. Så kan man sammanfatta den kritik som en rad myndigheter formulerar i sina remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag för hur underhåll och nyinvesteringar i vägar och järnvägar ska fördelas de kommande tolv åren.
Underlaget ska användas för den kommande infrastrukturpropositionen på drygt 700 miljarder kronor, som regeringen ska presentera i början av april. Som en hjälp till regeringen, har 2030-sekretariatet sammanfattat den omfattande kritik mot inriktningsunderlaget som levererats från olika myndigheter, såväl lokala, regionala som nationella.
Sedan lång tid tillbaka, och i många olika sammanhang, diskuteras brister i det system för planering av infrastrukturen som Sverige tillämpar idag. Inte minst visar det sig ofta komma på kollisionskurs med ambitioner och mål inom klimatpolitiken. Inför detta inriktningsunderlag var nyfikenheten stor på om man skulle slå in på en ny väg och bättre än tidigare söka lösningar som klarar klimatmålen – inte minst eftersom det ingick i regeringens direktiv för uppdraget.
Sedan inriktningsunderlaget publicerades har det mött kritik från många håll, där olika aktörer ifrågasatt såväl premisserna bakom olika ställningstaganden som systemet för prioriteringar och fördelning av resurser. ”De många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar". Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik” skriver till exempel Klimatkommunerna i sitt remissvar.
